Nu är man ju vuxen och livet är ganska uppstyrt, med allt vad det innebär. Men så har ju inte alltid varit. Jag minns en ganska stökig midsommarafton när vi tog bussen till någons föräldrars sommarhus. Det skulle vara knytis, men det var dömt att misslyckas. Ingen hade med sig något annat än öl. Alla litade på att de andra skulle göra paj, grilla korv och styra upp en ostbricka.
Så vi stod där utan mat ute i nån skog, vid nån sjö, någonstans ute i landorten. Och det var midsommarafton, dagens buss hade gått och ingen hade vare sig bil eller körkort.
Men man var ung och stark på den tiden. Dessutom trodde man på ordstävet ”öl är bröd”.
Helt utan mat var vi inte. Det fanns lite hårt bröd och konserver i skåpen. Men vi var hyfsat hungriga och slitna när vi tog bussen hem på midsommardagen.
*vatten till frukost*
*bara vatten*
tisdag, juni 30
Midsommarfirande
måndag, juni 29
Dagens goda gärning
Tanten ramlade när hon skulle ta steget av rulltrappan och jag hjälpte henne upp och frågade om hon hade ont, om hon var yr, om hon behövde hjälp.
Hon hade inte ont och var inte yr. Däremot var hon lite gullig och ville ha hjälp att gå av rulltrappan. Bara för att öva, det var så länge sen hon hade åkt tunnelbana. Hon brukade ta färdtjänsten, eller få skjuts av sin dotter eller barnbarnen. Men nu ville hon ut på egen hand. Men hon blev så osäker när hon skulle ta det sista steget. Och det duger ju inte.
Så jag fick åka upp för rulltrappan med henne och hjälpa henne av, som övning. Och åka ned med henne. Och hjälpa henne av. Sen fick det räcka. Nu kan jag själv, sa hon.
lördag, juni 27
fredag, juni 26
*tjena*
Det har hänt att tjejer har bifogat bikinibilder till sina ansökningshandlingar. Och det känns lite 'exotiskt'. Vi jobbar ju inte i bikinibranschen. En kille skrev sitt ansökningsbrev i novellform och en annan rimmade, med haltande versfot. Annars är det ju en klassiker att leka med typsnitt och färg.
Det känns lite sådär, i ärlighetens namn. Och så.
Fråga doktorn
Ibland när man är lite krasslig hostar/harklar man upp det där brunaktiga slemmet. Ni vet, det som är så äckligt att man håller på att spy när man spottar ut det. Man ba: Urk! *urk*
Varifrån kommer det? Jag förstår att det har samlats någonstans i halsen, men var finns själva uppsamlingsplatsen? Det kan ju vara så mycket, så stora kvantiteter. Alltså sjukt mycket. Snor förstår man ju, det täpper igen näsan och man får svårt att andas. Men det här slemmet från halsen, var håller det hus innan man harklar sig?
Tacksam för svar. Eller inte.
torsdag, juni 25
Rop på hjälp
Jag har ett minnesfragment av en film i huvudet. Det vill inte släppa mig, men jag kan inte minnas vilken film det gäller. Jag minns varken titel, skådespelare eller musik. Ingenting, nada, noll etc. Det enda lilla fragment jag minns är förmodligen från filmens inledning. Och det minns jag tydligt.
Fångar arbetar på ett fält, kanske i USA. En av vakterna går på dass. Han tar med sig sin hund och därinne på dasset får han djuret att tillfredställa honom. Sexuellt, om det var någon som undrade. Det kan ha varit med hjälp av mat eller dylikt. Jag minns inte detaljerna kring själva akten. Sedan sprängs dasset.
Finns det någon cineast i läsekretsen som vet vilken film det är? Jag har försökt att googla en smula, men dattan får ju typ virus bara av att skriva in sökorden film fångvaktare avsugning hund.
En annan film som jag såg i för unga år var ”Den sista färden”. Den vill inte heller släppa mig. Men där är det inga frågetecken, det var det däremot när jag var tio. Varför skulle han skrika som en gris? Det klarnade när jag såg om filmen tre år senare, eller så. Det var också för tidigt i min uppväxt. Rädslan för tältsemester sitter i än idag.
onsdag, juni 24
Tystnad!
Man är på väg ut ur biosalongen och lyssnar på musiken de spelar när filmen tar slut. Och alltid är det ju några ljushuvuden som börjar blinka och tror att de har sett igenom filmen och ”hela systemet”. De ba:
- det är dåligt att nazisterna pratar engelska
- så typiskt Hollywood
- det fanns inte cigaretter med filter på den tiden
- det var overkligt
Relationsråd
Optimus Prime tipsar om hur jag ska behålla henne riktigt länge, hur jag kan få kärleken att spira och gro etc. Jag bör:
- fixa frukost
- köpa god ost
- gulla
- inte vara ”en fitta”.
tisdag, juni 23
Midsommardagen
Optimus Prime väcker mig, hon ropar från köket. Och eftersom hon ropar ”frukost” så är det inte helt långsökt att tro att hon har svängt ihop lite gotte åt sin bakfulla sambo på försök. Men jag känner ingen kaffedoft när jag stapplar upp och kisar mot ljuset. Och köksbordet är tomt. Så jag ba: Frukost? Och hon ba: Ja tack. Det fixar du medan jag duschar.
*fixar*
PS Istället för "kisar" skrev jag "kissar". DS
PPS Men jag rättade till det. DS
Sommarlov
Hur vi gör över sommaren? Enligt beslut fattat på det senaste bloggmötet ska vi dra ner lite på det hela. Det är inte alltid alla kan vara uppkopplade för jämnan och jämt. Semester är semester. Men å andra sidan är ju blogg blogg.
Summan av kardemumman blir att vi kör lite mer sporadiskt, inte fullt så strukturerat och uppdaterat. Vi ses på nätet i sommar! *ses*
måndag, juni 22
Sång och ”sång”
Morsan gillar verkligen nubbevisor och kör gärna flera verser med höjt glas. Farsan är inte mycket för att sjunga, han är desto mer förtjust i att snapsa. Tre korta favoriter:
- Höj armen i vinkel, nu vankas det finkel!
- Tuuut! Sluuut!
- Tystnad. Tagning.
Barndom
Släkten brukade komma förbi på midsommar. De vuxna hade sillunch med sju sorters nubbe och vi ungar lekte indianer. Vi sköt pilbåge, hade fjärdrar i håret och hittade på indiannamn. Jag ville heta Lilla Molnet, eller något i den stilen. Men farsan sa att det vore bättre med Brustna Kondomen.
Ojojoj! Då tog det hus i helvete och morsan lät honom veta att han levde. Jag fick en ny cykel veckan efter. Alltså, sprillans ny. Och det tillhörde verkligen inte vanligheterna att man köpte helt nytt i min familj.
*ojojoj*
Sju sorters blomster under kudden
Midsommarafton blev ju en hyfsat lyckad tillställning. Dårå. Man körde sitt ”race” och gick i mål som vinnare. Ni vet, lite gotte på grillen. Med allt vad det innebär.
Menhursomhelst. Man låg kvar i sängen hela midsommardagen och gick inte upp förrän kvällningen. Det var ju dagen efter och det kom ändå inte någon morgontidning. Närå. Det var inte därför man låg kvar. Om man säger. Hehe. *hehe*
lördag, juni 20
fredag, juni 19
À propos midsommarafton
Är det någon som minns Afton i Dallas? Herregud, vilken kvinna. Jag vet att hon bara var en ”karaktär”. Men ändå.
Tänk er henne, med smör på. Dårå. *fantiserar*
torsdag, juni 18
Moralpanik
Det har hört av sig lite folk som blivit upprörda över det här med ”lammkött”. Dårå. Och så kan det bli ibland. Men jag är inte den som är den och spelar allan-ballan. Utan det är en ursäkt/förklaring som gäller.
Alltså, jag gillar donnor/damer. Det är ett intresse jag har. Och givetvis ska det vara ludd på karamellen. Om man säger. Bara för att klargöra.
Menhursomhelst. Nu tar jag helg.
Hur gick det till?
Nu kör vi sa, sa kapten de Jager. Och sen var det bara att köra. Bajen Rugby tacklade svenska mästarna Stockholm Exiles, norpade bollen och satte straffarna.
Resultatet? 9 – 8 till Hammarbys favör.
Det här känns lite sökt
Chefen kom in på kontoret i träningsoverall och foppatofflor, kompletterat med beppehatt. Han hade inget egentligt ärdende, utan ville bara markera att han går på semester. Visa upp sig och dra igång en liten snackis, I guess. Han ska på husvagnssemester, och det är verkligen inte hans stil. Men så är det inte en vanlig husvagnssemester. Det är en ironisk husvagnssemester. *men orka*
Han ska alltså beblanda sig med Svensson och hela det gänget. Men lite på avstånd. Observera och skratta åt, inte med. I fyra veckor, innan han tar sin riktiga semester på Rivieran.
Återigen. *men orka*
Patriot
Om man har några planer för midsommar? Förutom burkstark? Inte något helt spikat, men jag tänkte försöka mig på att äta lite gott och så. Om man säger. Hehe. *hehe*
Man kanske fixar och grillar. Eller bara steker på några kotletter, lamm eller dylikt. Närå. Det behöver inte vara lamm, om det skulle vara så. Det där med lammkött kan uppfattas som lite stötande. Och så ska det ju inte vara på en festdag. Så det skulle nog kunna funka med lite skinka också. För den delen. Eller bara någon liten godbit. Dårå.
onsdag, juni 17
Busringa punkt nu
En telefonlista hamnade i våra händer. Och det måste ju utnyttjas. Jag och vaktis har suttit och ringt runt till avgångseleverna vid landets konsthögskolor.
Vaktis, kontorets Bosse Parnevik, är helt OK på det här med imitation. På riktigt. Och nu var det Lars Nittve som ringde runt och ville göra en stor grej på ”mitt museum, jag brukar kalla det så, MM. Mitt. Museum.” *imiterar*
Det roliga var inte hur många som höll på att typ kissa ner sig av upphetsning men ändå försökte att låta blasé och ba: Det låter intressant, jag har lite på gång, ska se hur det ser ut i kalendern. Men egentligen: Mitt genombrott!!! OMG!!! Det roliga var snubben som bara svarade att han ”är full. Ring på måndag.” Och la på. Det här var alldeles nyss.
Löneförhandling
Nu kom chefen tillbaka och frågade vad jag skulle begära för att jobba de där dagarna i vecka 28. Och jag ba: Jag nöjer mig med treochfem i löneförhöjning från och med augusti. Och han ba: Men gör dig inte omöjlig, Lena. Och jag ba: Men jag gjorde mig ju just möjlig, öppnade en dörr.
Alltså, jag älskar när han ser ut som en ledsen hundvalp.
Arbetskraft
Chefen tog en rövare, gjorde en fuling och försökte ändra min redan beviljade sommarsemester. Han ba: Jag skulle behöva dig på kontoret ett par dagar i vecka 28. Och jag ba: Tyvärr... Och han ba: Det handlar om två, max tre dagar. Och jag ba: Tyvärr... Och han ba: Du klarar säkert av det på mindre än två dagar. Och jag ba: Tyvärr...
Sen stod han i dörröppningen och såg ut som en ledsen hundvalp. Och jag, jag utstrålade stark, självständig kvinna i mina bästa år.
Öltipset
Köp hem en kasse blandad burkstark. Lite ljust, lite mörkt och så något mitt emellan. Det går alltid åt.
tisdag, juni 16
D.I.V.O.R.C.E.
När föräldrarna ville prata hemlisar, så gjorde de det på engelska. Man ba: Vad säger ni? Och de ba: Bla-bla-bla. Men när man börjat mellanstadiet så fick de gå över till tyska och då blev det betydligt knaggligare. Trots att man inte förstod samtalets innebörd, så var det glasklart att en hel del energi gick åt till att reda ut språkliga missförstånd.
När man hade börjat komma ikapp med tyskan på högstadiet var det dags för skilsmässa.
À propos kod och konvention
Efter en liten rundringning bland föräldrarna i bekantskapskretsen visar det sig att rövarspråket är helt utdött bland dagens kidz. Men så slog det ju också igenom i och med Kalle Blomkvist. Och det känns kanske inte så ”på”.
Boblologog
För hundra år sen i en avlägsen barndom var jag den enda ungen på gatan som inte kunde rövarspråket. Alltså, på riktigt, den enda ungen. Och det var ju kul för resten av ungarna. De vägrade släppa in mig i de invigdas skara. De ba: Hotanon äror soså kokororkokadod. Och jag ba: Vadå koko?
Men det värsta var att inte heller familjen hjälpte mig att lösa koden. De ba: Det där kommer du att komma på själv och då kommer du att känna dig jättestolt över det. Att du lyckades på egen hand, utan hjälp. Och jag ba: *hjälp*
Det här utspelade sig innan nätet/internet och google och allt det där. Så jag gick till den tidens kunskapsbank: bibblan. Och bibliotekarien Karin visade mig. Och jag ba: Totakok Kokarorinon!
Men när jag väl hade lärt mig det där jävla rövspråket, då slutade alla andra. Det var ju liksom ingen idé att snacka kod om alla ändå förstod.
måndag, juni 15
Say What?
Jag erkänner. Jag förstod inte vad han menade. Han ba: Vi kommer att spika ett flöde som lirar. Och jag ba: Du, det börjar dra ihop sig till lunch.
Note to self: Måste ringa ett samtal och klargöra vad det betyder.
”spika ett flöde som lirar”*ringer*
Bizznezz
Tänk er att ni är på ett möte. Visualisera konferensrum, med allt vad det innebär. Fruktkorg, flaskvatten, frågan om man vill ha kaffe. Ni vet.
Eller vadå "tänk er att"? Jag var där och pratade med en man som hade handsfree i örat. Bluetooth. Han stängde av mobiien, men hade kvar sin handsfree i örat. Om det gick att ta honom på allvar? Inte en chans. *no way*
fredag, juni 12
Samhällets olycksbarn
Beroende på hemväg passerar jag ibland gänget som krökar. Ni vet, utomhusalkisar på parkbänkar. De brukar vara mellan fem och femton personer som uppehåller sig kring två bänkar. Nu är det ju vår/sommar och soligt. Lite härligt att sitta ute i solen och kröka, kan man tänka sig. Det är bara det att de här bänkarna ligger i skugga så gott som hela dagen.
Gänget som krökar sitter där året om, i ur och skur. Man kan gå förbi dem en eftermiddag i november och de sitter där i snöblandat regn och ba: Raj-raj.
Jag skulle inte överleva en vecka. Läkarna ba: Dödsorsak? Tja, en kombination av nedkylning, lunginflammation och näringsbrist. Och alkoholförgiftning. Med mera.
Menhursomhelst. Jag tänkte att man skulle kunna använda de här individerna för avel. De måste ju typ ha det starkaste immunförsvaret i världen.
Bajare
Bajen Rugby gjorde skäl för sitt namn efter att ha blivit matförgiftade av det som serverades av Enköpings RK efter onsdagen match i Sveriges närmaste stad. Enligt uppgift drabbades samtliga nitton spelare som åt det som serverades av ”en rännskita utöver det vanliga”, och ”kissade med stjärten” under hela torsdagen.
Och nu undrar vän av ordning hur det kommer sig att hemmalaget inte satt på muggen hela torsdagen. Svaret är lika enkelt som genialt: två separata serveringskärl.
Hur det gick i matchen? ERK vann över Hammarby Rugby med 18-14.
torsdag, juni 11
Nätet
Jag har kollat runt lite på nätet idag. Ni vet, ”jobbat”. Men jag hittar bara skräp. Jag tänker mig en metafor: ensam vacker kvinna vandrar på enorm soptipp.
Alltså, herregud! Har ni sett hur mycket copy/paste-ploggar det finns? De ba: *läser nyhet/recept/tips* Och sen ba: *ctrl+c och ctrl+v*. Eller ännu värre, det finns ju de som skriver om vad de läst, med lite sämre språk än i originalartikeln. De ba: Enligt Aftonbladet är det såhär och såhär. Och för att spara lite tid/tecken känns det bra att förkorta Aftonbladet till AB.
Ge mig något fräsch nättips, snälla. Helst något:
- roligt
- snyggt
- tänkvärt.
Hand on the pump
Herregud vad man tyckte att det här var oöverträffad poesi när det begav sig, för typ hundra år sen.
well I'm an alley catAlltså, det är fortfarande bra, men kanske inte oöverträffat.
some say a dirty rat
onsdag, juni 10
Önskelista
Mina tre bästa dagdrömmar handlar givetvis om Martha Wainwright. Helst av allt skulle jag vilja att hon sjöng för mig, bara mig. Kanske i en soffa. Andra saker skulle jag vilja göra med henne:
rädda ur brinnande hus*drömmer*
dricka rom i regnet.
Kvinns man minns
Fröken Fröjd i Knasen är ju en gammal favorit. Inte så att man skulle ha något emot att få till det med fröken Nöjd. Om man säger. Men alltså, fröken Fröjd, vilken donna/dam. Hon ba: Åh, hjälp!
Andra favoriter i serierutan:
- Blondie
- Magica de Hex
- Betty och Veronica
À propos dröm
Jag fick ihop det med en donna/dam för x antal år sen och utan att orda för mycket om det hela och gå in på detaljer så kan man väl formulera sig som så att ingen hade något att klaga på när solen gick upp. Om man säger. Hehe. *hehe*
Menhusomhelst. Man hann ju konversera/samtala också. Både snicksnack och en hel del från det inre. Men sen sa hon att hon hette Fröjd i efternamn och då blev man ju lite oroligt att man hade sagt för mycket och avslöjat sig. Så det var lite spänning och negativ energi i rummet innan jag fick se papper på det hela. Legitimation. Dårå.
Förklaring: Jag trodde hon hette Freud. Som drömtydaren.
Under
Sommaren är här. Dårå. Och med den kvinnsen som cyklar i kjol. Man ba: Well, hello-hello lilla trosan!
Dröm: en kvinna i kjol utan något under står på en balkong utan räcke jag tittar upp hon möter min blick och faller jag fångar henne.
tisdag, juni 9
Paradisdräkt
Min första egna lägenhet var en etta med kokvrå och balkong. Inget drömboende, men den var min egen. Utsikten var spektakulär. I huset mittemot, en våning längre ned bodde två nudister och det var lite kul att ha något att titta på. De var inga skönheter, eller så, och de höll aldrig med ”det” så att det syntes. Men de var helt ogenerade och nakna i vardagslivet, när de åt middag, tittade på teve etc etc.
Det var extra kul när de lagade mat eller diskade. Då tog de på sig förkläde eller diskhandskar.
Alltså, det var bara när de var hemma i lägenheten som de var nakna. Jag såg dem på tunnelbaneperrongen några gånger, fullt påklädda.
måndag, juni 8
Välkommen!
Det är inte så att kungliga huvudstaden smeker sina nyinflyttade medhårs alla gånger. Man älskar Stockholm och flyttar hit och Stockholm ba: Här haru! *örfil*
Jag hyrde mitt första boende möblerat och till överpris. Jag flyttade hemifrån, från pojkrummet och landsorten och hade inte hade inte sett lyan utan bara svarat på annons. Det var givetvis i andra hand och givetvis till överpris eftersom den var möblerad.
Farsan bad en bekant som bodde i krokarna att kolla på den, och efter att han hade konstaterat att den var ”sådär” och alldeles för dyr slog jag till. Just då passade det bra med möblerat. Så jag kom till min lya med två resväskor och upptäckte att möblemanget bestod av en byrå. 4 real. En möbel. Inget mer. Det hela löste sig till slut. Men det var en lite jobbig start på vuxenlivet.
Jag var sjutton år när jag kom hit med två dunkar stockholmsvin.Och ni ba: Han sjunger ju ”stockholmsvitt”, kulören. Han ska måla om. Och jag ba: Whatever.
Rösträtt
Det var en massa barn som stojade i vallokalen igår. Alltså, verkligen. Barn. Jag betvivlar att de verkligen var arton/myndiga.
Det är ju alltid lite jobbigt med störiga ungar, men det värsta var att barnen röstade på Sverigedemokraterna och skröt om det. Eller, det allra värsta var att barnen inte alls såg inavlade ut. Inte alls som man föreställer sig att sverigedemokrater ser ut. Bara vanliga kidz. Ni vet, såna där som spelar landbandy på skolgården och tjuvröker bakom knuten. Man ba: Jaha. *uppgiven*
söndag, juni 7
fredag, juni 5
Tjena tjejer
Man är ju något av en allätare på kvinnofronten. Men jag har försökt rannsaka mig själv och funderat på vilken kvinnotyp jag faller för. Ni vet, lär känna dig själv. Och hela den biten. Dårå.
Det är ju liksom inte utseendet jag går på. Och det är ju inte ålder. Men vet ni vad det är? Jag faller för kvinnor med stil Och nu sitter ni där som fågelholkar och ba: Nä? Va? Hur menar du? Och jag ba: Jorå, så att, alla har ju sin egen stil.
Om man säger.
Hehe. *hehe*
Uppdatering: Bilden är borttagen eftersom vi inte ”hade rätt till” den. Man vill ju göra rätt för sig och vara schysst/juste. Bilden föreställde ett tjejgäng.
For real? For real! *for real*
Man var lite barnvakt häromsistens. Kollade the chronological Donald Duck (Kalle Anka) vol 2 1942-1946, var manlig förebild och allt det där, stekte pannkakor etc etc. Och då ville ungen dricka ”spökvatten” till pankisarna. Och jag tänkte på Kaj Morenius, ställde fram ett tomt glas och ba: Vassego. Och ungen ba: ”Spökvatten”. Och jag ba: Jajemen, ett glas ”spökvatten”.
Det blev lite ansträngd stämning, innan ungen förklarade vad ”spökvatten” är. Ett glas vatten med en skvätt mjölk i. Och jag ba: Okaj...
torsdag, juni 4
Radio
Livet blev just en smula sämre. Jag har lyssnat klart på samtliga podsändningar av mammas nya kille. Alltså, jag trodde att det fanns kvar några olyssnade, men de skulle egentligen ha kategoriserats som ”lyssnade”.
Menhursomhelst. Om man garvade? Någe, va! Och det är ju skönt att ha betat av det hela. Men en viss känsla av tomhet infinner sig. Vad ska man nu göra, liksom? Vad kan man skratta åt?
Succé
Jag var ute och slarvade en smula igår. Det blev lite mer än vad som var tänkt och nu känns jobbet lite "sådär".
Menhursomhelst. Det var konsert med det nya svenska pophoppet, Jonatan Permert. Han är lika söt som hon Nina i Cardigans, men levererar svängigare pop. Det var såpass bra att jag tog mig mod och pratade lite med artisten. Ni vet, sådär lite på fyllan och villan i baren.
- Finns det någon skiva att köpa?Det här kommer att slå stenhårt! Om det bara når ut till publiken. Kom ihåg var ni läste det först.
- Nej.
- Men det är ”på G”?
- Nej.
- Finns det på myspace?
- Nej.
Förtydligande: Det var här ni läste det först.
onsdag, juni 3
Erbjudande på Facebook
Nu ska man kanske inte döma hunden efter håren. Om man säger. Och sen kanske det inte är just en ”seriös partner” man söker. Alla har ju sin grej och man ska nog inte vara alltför rask att avfärda folk och fä. Dårå.
Menhursomhelst. Tjena, kexet!
Kära bloggläsare (brev)
Det kan verka som att Optimus Prime är ett riktigt stolpskott som sambo på försök. Det är hon inte. Hon kan vara lite knepig, men för det mesta är allt lugna gatan och inte ett moln på himlen. Det är ju bara så att det är hennes nycker och känslostormar som är roligast att berätta om.
En kul grej är att hon kallar Cola Light för jos så att det blir okej att dricka det till frukost. Hon ba: Ett glas jo-os. *sjunger* Guuu va gott! Och nyttigt.
Bästa hälsningar Petter
À propos tjockis
Optimus Prime hade någon slags plan, när hon visade ”sitt ex” på Facebook. Det var tydligen inte bara han som hade blivit plufsig/fet, på ett dåligt sätt. Optimus Prime pratar om trivselvikt. Om min trivselvikt, och det är inte bra. Jag har blivit bekväm. Jag tar henne, tydligen, för given. Hon kallar mig för sambotjock. Och jag ba: Sambatjock? *dansar*
*tar en löprunda*
tisdag, juni 2
BMI
Optimus Prime visade bilder som jag egentligen inte ville se. Hon ba: Kolla här på Facebook. Kolla på mitt ex. Vad fet han har blivit! Och jag ba: Så farligt var det väl inte? Och hon ba: Jo. Han var jättesmal förut, när vi var ihop.
Alltså, det här hände på riktigt. *4 real*
[bildförslag: en tjockis]
Rätt stavning
Hade jag svarat på en platsannons hade jag svarat ja på frågan om jag behärskar svenska språket i tal och skrift. Jag skriver helt ok, bygger meningar och stavar som man ska. Här på bloggen blir tonen ibland lite uppsluppen och språket en smula lekfullt, men i jobbkorrespondens håller jag alltid nivån och är korrekt.
Idag fick jag svar på ett mail/mejl, där jag hade missat en bokstav. Ordet ”omgående” blev felstavat, ”omgåede”. Det var kanske inte så snyggt, men det är sånt som händer.
Svarsmejlet inleds med att ifrågasätta ordet ”omgåede”, vad jag menar, och om det egentligen är ett riktigt ord. Alltså, herregud! Vad är det med människor?
måndag, juni 1
Skeppsbrott (metafor)
Ibland är världen ful, ibland är den fulare. Som allra fulast är den när man passerar Medborgarplatsen vid halvtvårycket en helgnatt, spik nykter. Man ba: Försvinn, otäcka människor! Ni är fulla. Gå hem. Nu.
Jag ska aldrig dricka. Närå. Men, ni vet. *suckar*
Gatans musikant
Enligt uppgift har Rebell-Robert spelat sina egna låtar i tunnelbanan i typ femton år utan att använda sig av melodi eller ton. Och det kan ju som bekant vara spännande med artister som går ”sin egen väg” och gör ”sin grej”. Ni vet, hela den här idén om geniet och så. No sellout etc etc.
Men, alltså, man vill ju bara att tuben ska komma som en befriare.