Jag fick ihop det med en donna/dam för x antal år sen och utan att orda för mycket om det hela och gå in på detaljer så kan man väl formulera sig som så att ingen hade något att klaga på när solen gick upp. Om man säger. Hehe. *hehe*
Menhusomhelst. Man hann ju konversera/samtala också. Både snicksnack och en hel del från det inre. Men sen sa hon att hon hette Fröjd i efternamn och då blev man ju lite oroligt att man hade sagt för mycket och avslöjat sig. Så det var lite spänning och negativ energi i rummet innan jag fick se papper på det hela. Legitimation. Dårå.
Förklaring: Jag trodde hon hette Freud. Som drömtydaren.
onsdag, juni 10
À propos dröm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar