Good morning och good bye!

Allt rör sig och flyter omkring och det går inte att stiga ned i samma blogg två gånger. Ni vet hur det är.

Det hela började som en kul grej på kontoret, en klubb för inbördes beundran. En tummelplats mitt i allvaret. Och vi hade kul i flera år! Riktigt ”fucking” kul! Men så kom en massa skit med omorganisationer, uppsägningar och avsked. Och så.

Vi höll oss kvar, mer eller mindre helhjärtat. Det var inte lika kul när vi inte kunde mötas dagligen och ha vårt lilla kotteri med bloggen som samlande kraft och säkerhetsventil.

Och ni ba: Vad vimsar han om? Det här: Bloggen upphör med omedelbar verkan. Och ni ba: Men vi då? Vad ska vi göra? Vi har inte fått någon information. Okej, här kommer information: Skriv ut det som ni anser värt att spara och sätt in i pärmar i hemarkivet. *tips* 

Beslutet är taget av "hela bloggänget” i samförstånd och god demokratisk anda samt enhälligt.

Jaja. Det var kul så länge det varade. Hejdå!

En sista grej. Här får ni åtta länkar/hyperlinks till andra kvalitetsbloggar:

Jungman

Loud like a girl

Schmarro

Pingis

Monster brains

Några rader

Livet osv

FMM

Och så en sista sisting. Alltså, verkligen. En sista grej, for real. Glöm inte att beskära era pelargoner. Det är hög tid nu.

Lucköppning

Det blir ingen i år. Julkalender, alltså. Men det finns säkert på andra platser på nätet/internet och i verkliga irl. I guess.

Aja. Det är som det är med det.

Hej!

Fölåt-fölåt för dåligt bloggande på sistone. *sorry*

Närå. Ni ska vara glada för det lilla ni får. Lägg er på rygg och visa strupen och slicka i det som droppar ner från cyberspace och wärlds-webben.

Men, alltså, det är inte lika kul när vi inte jobbar på samma ställe. Ni vet, bollplank och synergier. Och så.

Aja. Det är som det är. Nu är det dags att betala räkningarna så att man inte hamnar i lyxfällan. Hej då!

Insyn

Man ser på Torka tårar utan handskar. Och så rubbas världen en smula.

Man blev varnad som barn. Man blev varnad som tonåring. Ni vet,för bögringen. På Centralen. Alla ba: Åk inte dit. Och om man skulle hamna där – skynda förbi. Stanna inte!

Akta, farligt!

Sen när man blev äldre så trodde man att det var en myt. Det var ju för dumt för att vara sant. Bara namnet faller ju på sin egen orimlighet.

Jaja. Men så verkar det ha varit ”dagens sanning”. Alltså, livet.

Och då undrar man ju om en hel del annat. Som det här med vita slavhandeln. Var det också sant?!

Jo, och en grej till. Hur kan det ta så lång tid för pengarna att komma in på ica-kortet? Det måste vara landets långsammaste pengatransaktion.

Röster i Radio TV

Vet ni?! Teveprogrammet Café Bärs? Det är rätt kul. För det kan jag relatera till, som man. Det handlar om sånt som jag känner till.

Tjäna!

Svenska talfelsmysterier

Man sitter vid nåt "härbre" eller vagnslider och masen/kullan ba: Guckentu! Och man ba: Eh?

Närå. Det betyder Gud vilken tur!

À propos mobileo

Kommer ni ihåg vad kul man tyckte att det var med T9 för några år sen? Alltså, verkligen. Man tyckte ju att det var kul på riktigt.

• mobileo
• dubbelfitta
• ica nazi

À propos det här tråkiga

Och ni ba: Men berätta då! Dela med er av lite detaljer.

Men icke. Det går inte riktigt att göra det utan att ”outa” oss och andra. Så mer än såhär blir det inte. Kanske längre fram. Men inte nu.

Allt har sin tid. Och nu är det dags för att kila lite tidigt och förbereda inför morgondan. *midsommarpepp*

Dippen

Jo, alltså. Det är ju inte så att vi dra på oss frälsarkransen och överger skeppet/skutan. Hela gänget står på däck i paraduniform och ser ut mot horisonten. Vi går för halv maskin över sommaren. Bara tillräckligt för att hålla styrfart och undvika grynnor och grund (metafor).

Men förhoppningsvis får vi upp maskineriet i varv efter sommaren. Det är dock lite ”oklart” hur vi ska administrera det hela nu när vi sprids som löv för vinden (liknelse).

Oh happy day. Not!

Det är lite avslagen stämning på kontoret på grund av sk omständigheter. Och bloggen blir lidande. Tyvärr. Vi har hamnat i en dipp. Och det får vara som det är och kan bli.

Egentligen skulle vi ha tagit sommarlov från bloggandet efter midsommar och kört lite på halvfart. Ni vet, gått barfota och känt in sommaren. Skrivit lite sporadiskt när man fått ”feeling”.

Men vi gör som så att vi tar ett tidigt sommarlov. Från och med nu!

Hej alla nätsurfare!

När man började med det här med program för bloggens besöksstatistik och sökord kändes det mesta kittlande. Man fick liksom en direkt inblick i ”folks” dattavanor.

Men så går tiden och det känns inte lika spännnde. Man har blivit luttrad. Ni vet, som med vidoevåldet. Helt avtrubbad.

Men, asså den här bildsökningen från Malung i Dalarna. *asså*

kvinnans intima del fittan bilder

För hundra år sen, på väg till min första skolavslutning såg jag en a-lagare få nån slags psykos. Han satt på en parkbänk med hopknipna ögon och skrek: Jag vill inte vara med! Ta bort mig! Ta bort allt!

Den känslan.

Blocket

Man skriver inte ner saker för att minnas dem. Man skriver ju för att inte behöva minnas dem. Anteckningsblocket tar hand om minnet. Utan det skulle man vara tvungen att ha allt i huvudet hela tiden.

Vsg för reflektion.

Sen hittar man följande siffror:

16 21
17 19 29 14 5

19

Man känner igen sin handstil. Det är ett hyfsat nytt block. Men man kan för sitt liv inte minnas när man skrev det där. Eller varför. Och man ba: *frågetecken*

À propos trötthet

Livet känns bättre nu, efter en långhelg fylld av sömn. For real. Det har inte blivit så mycket mer än just sömn. Ja, det skulle vara lite matlagning då.

Asså, känslan när man vaknar efter tolv timmar och ba: God morgon vackra värld! 

Och man liksom dansar ut till köket för att sätta på kaffet.

Mvh han_som_älskar_livet_igen

Kropp och knopp

Vi ”måste tala” om den här förlamande tröttheten som drabbat mig.

Alltså, på riktigt. Jag går och lägger mig i tid, läser ett kapitel i boken och slocknar som en [insert lämplig liknelse] i samma sekund som bettskenan är på plats, sover åtta timmar per natt och vaknar som ett vrak.

Tröttheten håller i sig hela dagen. Jag tar en lur om det finns utrymme, men vaknar lika trött. Ständigt denna längtan efter sömnen som en befriare.

Jag äter bra och rör på mig regelbundet, dricker med måtta.

Är det en fas eller är det ålderns höst? Är det så här det slutar? Ska jag gå mot ljuset eller undvika det?

Grop som man faller i själv

Man lagar påsklamm. Familjen kommer över och allt är sådär härligt. Ni vet, borgerlig storfamilj när det är som bäst. Som inledningen av Fanny och Alexander. Det tjattras och man sitter runt ett stort bord och alla får plats.

Menhursomhelst. Ett av syskonbarnen blir fascinerat av lammbenet och undrar om man kan göra nåt med det när man har ätit av allt det goda. Barnet tänker förmodligen på Sagan om ringen eller annan s.k. fantasy. Men man har druckit rödvin så man ba: Ja, varför inte. Vad tror du om att slöljda ihop en köttflöjt? Och hela familjen skrattar. Barnen förstår inte. Men de skrattar också.

Sen kommer tillbakakakan. Syskonbarnets facebookstatus:

Snart ska min morbror lära mig att spela köttflöjt.

Och man ba: Förlåt. Det blev fel.

Hallå farfar!

Vi har fått en del kritik och så angående att vi fortfarande håller på med fenomenet blogg. Det ”känns inte helt 2012”. Alltså, att vi engagerar oss i nåt som inte ”är i framkant”. Att vi inte direkt "håller upp fingret i vinden". Att vi luktar liggsår.

Okej. Det kanske är femton år för sent för att vara ”edgy, urban och cool” med en egen weblog på nätet/internet. Men här kommer en kort lista på annat som inte heller ligger nyskördat på bondens marknad:

• morgontidningar som delas ut under natten, sk prenumeration 
• klä ut sig till femtiotalet och göra en lindy hop 
• gå på stan och dricka kaffe i pappmugg med lock 
• utlandssemester

Dagens visdomsord

[insert random ordföljd]

Subjektet

Optimus Prime känner sig lite krasslig och tar tempen och ba: Jag har feber. Och kollar över axeln på henne och ba: Alltså, 37 grader är inte feber.

Och hon ba: Jag upplever det som feber. Ta hand om mig.

Sista skriket

Ja, hej allihop. Ni vet känslan av att fylla hundra år? Och med det menar jag alltså känslan som uppstår när man inser att ”skön snubbe” inte längre är synonymt med ”sympatisk ung man”.

Jaja.

sign. på_ålderns_höst

Jobbigt och allvarligt inlägg (långt)

Det har varit lite turbulent och stökigt här på kontoret på sistone. Verksamheten har gått lite knackigt. Eller, egentligen inte så knackigt. Det funkar. Men ni vet, profitens ok väger tungt. Tidsandan är som den är. Det har varit översyn och omorganisation påbjuden från högre ort. Etc etc.

Så det blir möte med alla anställda och chefen ba: Verksamheten kommer att fortsätta oförändrad och så… Och man ba: Ok. Skönt att höra.

Och chefen ba: Samtliga tjänster kommer att behövas även fortsättningsvis för att driva verksamheten. Så man ba: Ok. Skönt att höra.

Men chefen ba:  Så det kan nog vara idé för er alla att redan nu börja se er om efter andra jobb. Eller åtminstone kontrollera att är in sin ordning med a-kassan för er. Och man ba: Men du sa ju...

Asså? *asså*

Mitt meddelande till läsekretsen, på fullaste allvar: Har ni ett jobb på lut? Jag kan det mesta. Ha bollar i luften. Och allt det där.