onsdag, februari 4

Knapphålet, skulle det vara

Hon undrar hur hon ska känna igen mig, och jag tänker klassiskt rätt som ”charmör” men säger fel: Jag har en nejlika i rövhålet när jag möter dig. Och hon är tyst länge, så jag ba: Det borde väl räcka för att känna igen mig?

Och det borde ju verkligen räcka. Om man säger. *tar av brallan och särar på skinkorna*

En blivande klassiker i kategorin felsägningar? Ja? Ja.

Hehe. *hehe*

7 kommentarer:

Anonym sa...

Fnhhfnhh! *fnissar*

Emma Esteban sa...

Åmen jag tänker att jag ska skriva nåt konstruktivt men det enda jag VILL skriva är hahahaha! (Inte jättepoppis att faktiskt låta så i universitetets bibbla)

Natalie sa...

HAHAHAHAHAHAHAHA! *asgarv* (om det är det asg står för)

Anonym sa...

Freud ba: *he he*

Vaktis sa...

Men jag tänker "closure", för allas skull. Det slutade väl/lyckligt. Hon kände igen mig. Och sen var saken biff. Om man säger.

Hehe. *hehe*

Anonym sa...

Vaktis, klart hon kände igen dig!! HAHAHA

Vaktis sa...

Hej Asta, du verkar vara en "go" och glad tjej. Bara så att du vet: jag hade nejlikan i rätt hål. Knapphålet. *förtydligar*