Och när vi ändå håller på. Saffransbullar ska innehålla saffran! Det räcker inte med att de är stora och gula. Se till att fikabrödet håller måttet, tack.
Sign. Häxan Surtant
*blogga luncha maila*
Sign. Häxan Surtant
Ibland orkar man inte riktigt med vardagen. Som när man frågar Optimus Prime om hon ska ha påfyllning på frukostkaffet, utan att få svar. Hon läser tidningen. Så man häller upp till sig själv, ställer tillbaka kannan och sätter sig.
Och tittar upp från tidningen hon ba: Men jag då? Får inte jag något kaffe? Och jag ba: Men du sa ju inget. Och hon ba: Men lilla hjärtat, häll bara upp. Så jag går och sätter mig i soffan och dricker mitt kaffe och kollar morgonteve. *sur*
Men alltså, morgonteve. Herregud! Vad är det för dravel som sänds i ottan? Det är ju helt outhärdligt. Optimus Prime kom till min räddning och pussade mig i pannan och ba: God morgon, älskling.
Vi gick tillbaka till köksbordet, jag hällde upp kaffe åt Optimus Prime och det var en god morgon. Och nu bjuder jag på ett litet visdomsord: Livet är för kort för att gnabbas om småsaker.
Sajten erbjuder dig att få ut extra pengar till sociala skäl av praktisk sinnade natten. Utmaning i den meningen att deltids-jobb, så vi antog ett registreringssystem för bekymmersfri, Om du är intresserad, vänligen besök vår webbplatsDet är ju klart att man är intresserad och besöker deras webbplats. Men det blir inte mer begripligt av det, med eller utan diagram.
Jag hamnade bredvid en individ med så kallade ”dreads” på lunchen. Och herregud, vad det luktade. Först ba: Är det maten? Är det någon som äter ”ost”? Har jag trampat i något?
Sen förstod jag vad det var som luktade. *bytte bord*
Och man får väl anta/ hoppas att den här individen inte kände sin egen odör. Ni vet, man är mitt i det hela och vänjs in i situationen. Och så. Lite som det är med kattägare. Man kommer hem till nån och känner att herregud här luktar det kattlåda och ba: Ojojoj. Kanske dags att ta hand om lådan? Och de ba: Nä, jag bytte just. Och man ba: Men det luktar ju? Och de ba: Nä, luktar inte. Och man ba: *urk*
Så dagens första tips riktas till alla individer med så kallade ”dreads” blir: Klipp en kort och sportig frisyr som ni sköter och tar hand om med någon form av produkter. Schampo, gelé eller dylikt.
Tips nummer två riktas till alla crazy catladies med eget boende: Ha inte katt inomhus.
Ja, det var väl allt. Nu går jag hem. Hej då.
när man äntligen vinglade hemMenhursomhelst. Det var fab och så på förra spelningen. Om det var någon som undrade.
efter att ha vart borta till 5
med en 40-taggare som sov på armen
i en dubbelsäng på hotell malmen
Jag ”jobbade hemifrån” och hade alltså möjligheten att boka tvättid på en vardagsförmiddag. När jag kom ner för att ta ur maskinerna och hänga, tumla, mangla och hela den biten så stod det två tanter där och manglade. Och jag ba: Jahaja, här står ni och manglar. Och de ba: Ja, vi brukar mangla tillsammans. Det är ju ingen som manglar nuförtiden, så vi brukar använda båda tvättstugorna. Och jag ba: Ja, det verkar trevligt. Men nu ska jag mangla. Ni kan använda den här mangeln när jag är klar. Och de ba: Jaså, har din fru visat hur man gör då? *sura* Och jag ba: Det ska nog gå bra det här.
Och sen stod de kvar och tittade så att jag gjorde rätt och ba: Ja, det där verkar du ju kunna.
Jo, och här kommer det roliga. När jag var klar tittade jag in i tvättstugan bredvid, där de manglade och ba: Ja, nu är jag färdig. Så det är bara att mangla i andra tvättstugan också. Och de ba: I vanliga fall är vi färdiga vid den här tiden. *sura*
Och man ba: Okaaaj.
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.