Här kommer en favorit i repris:
Killarna drar dig i håret för att de tycker så mycket om dig och är nyfikna på vem du är. Förstår du inte det?
Och med "favorit" menar jag tvärtom.
*blogga luncha maila*
Killarna drar dig i håret för att de tycker så mycket om dig och är nyfikna på vem du är. Förstår du inte det?
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
2 kommentarer:
*trycker på gillaknappen*
Maria: Men eller hur!
Skicka en kommentar