onsdag, juni 2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
*blogga luncha maila*
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
8 kommentarer:
Bussen som hämtar hem "egenföretagare" från Baltländerna?
Eller bussen som kör pigga grabbar till nå't dansbandshak i Värmland?
Eller bussen som parkerar i pastejköket?
Buskis = lol
Go gôbbe från Götet: Jag tror på signaturen Buskis alternativ.
Buskis: Det är en metafor!
30+: *grovkornigt*
Där jag växte upp fanns en liten fabrik som tillverkade pastej. Ett riktigt pastejkök med andra ord.
Det luktade vidrigt.
Vidrigt.
30+: Det luktade som "pastejköket"?
Där jag växte upp sommarjobbade kreti och pleti på just "Pastejköket". Jag vågade inte då jag antog att det luktade pastej mest hela tiden.
eva dahlgnr: Man vill ju inte "lukta pastej".
Skicka en kommentar