onsdag, december 9

Dagens ”kluriga” observation


När jag var nyinflyttad i huvudstaden hände det alltsomoftast att individer sökte kontakt med mig på tunnelbanan eller gata/torg. Och jag ba: Oh, vad spännande att få kontakt med äkta Stockholmare.

Men sen insåg jag att det bara var samhällets olycksbarn som sökte sig till mig. Och det kändes sådär. Man kommer till insikt och så. Nu, efter några år har jag fått något kallt i blicken och de söker sig inte till mig längre.

Menhursomhelst. Att lyssna på Ring P1 ger ungefär samma känsla. Det sitter någon engagerad individ "i luren" och bara maler på. Verkligen bara maler på. Alltså, helt oformulerat om saker man inte bryr sig om.

6 kommentarer:

anna-matilda sa...

jag har också det där. Fyllegubbar och gamla människor söker sig till mig.
Hur får jag det kalla i min blick?

Padmé Amidala sa...

Fyllon bara passerar mig. De kanske tycker att jag är för lik dem så jag är ointressant...haha :-)

Praktikanten sa...

anna-matilda: Börja tänka på dig själv som lite förmer än andra och låt det synas i blicken.

Padmé Amidala: Det är väl snarare så att de ser att du tänker på dig själv som lite förmer än andra?

Praktikanten sa...

anna-matilda: Obs! Du får inte tala fritt om dina nya tankar, det ska bara synas i blicken.

anna-matilda sa...

men jag försöker! Ändå var det två gubbar (ca 125 år) som började prata med mig idag. En av dom sa att jag var snygg.

Praktikanten sa...

anna-matilda: Det kommer med tiden.