torsdag, maj 7

Skatt (reflektion)

Vad är grejen med att deklarera? Blanketten är ju redan ifylld när man får den. Det står vad man har tjänat under året och hur mycket man har betalat i skatt och hur mycket man får i ”sommarbonus”. Och man ba: Jaha. Inte mer? *skriver under*

Borde det inte vara mer att pyssla med? Första året jag deklarerade köpte jag en miniräknare för att jag trodde att det behövdes. Då hade jag sparat alla löneavier, alla betalda räkningar och alla typ alla kvitton. Jag hade lite ångest för att jag inte hade sparat precis alla matkvitton. Jag minns inte riktigt vilka siffror och uppgifter jag trodde att man skulle fylla i. Men jag trodde verkligen att det var som någon slags resultaträkning där man kunde få underkänt eller guldstjärna. Typ: Jaha, det här ser inte bra ut. Du har köpt ett par alldeles för dyra skor och dessutom slarvat med matbudgeten. Skärpning!

Det tog ett tag innan jag insåg att jag bara skulle skriva under. Det var liksom för lätt. Sen gick jag och lämnade in blanketten sista kvällen och kände mig delaktig i något stort. Typ, vuxenvärlden, samhället e.dyl.

8 kommentarer:

Anonymus sa...

Och hur gammal är du? Var 2007 ditt första år med förvärvsinkomst??

hon i receptionen sa...

Anonymus: När jag var liten brukade vi säga "skit i det du så lever du längre".

hon i receptionen sa...

Anonymus: Men så skulle man givetvis inte säga idag, inte nu när man är vuxen.

Hanna sa...

Älskar att man kan messa in dem.

Hanna sa...

"den" kanske var mer korrekt. Såvida jag inte åsyftade godkännandena.

hon i receptionen sa...

Anonymus: Sorry och förlåt. Jag svarade ju helt sjukt drygt på din kommentar. Men det var väl inte så svårt att deklarera på nittiotalet heller?

Hanna: Eller hur! *skönt*

Anonymus sa...

Haha! Det är lugnt. Ser att min fråga kunde uppfattas som lite dyrg också. Men egentligen var det bara nyfikenhet. Men hur menar du att det var enklare på nittitalet?

hon i receptionen sa...

Anonymus: Nä, men det var väl lätt redan då?