Ibland när något projekt skiter sig och allt bara kapsejsar, när det krackelerar såpass illa att det inte längre går att ”fixa till”, att det bara är att börja om, då är det bara att skylla på ”invandrarna”.
Men så är det någon som inte är med på noterna. Och Sven-Olle ba: Ja. Precis. Vi har tagit emot alldeles för många. Det är klart att det går åt skogen för nationen. Snart måste vi alla bocka och buga inför profeten. Och jag ba: Nä, alltså... det var jag. Det var mitt fel. Men det är snabbt fixat. *rädd*
Och han ba: Vilket är ditt ursprungsland? När flyttar du hem igen?
Närå. Inte riktigt. Men nästan.
tisdag, april 7
Uppenbar ironi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag förstår, det var bra att jag fick det uppklarat, innom mig har det funnits en tagg som vägrat försvinna, men nu vill jag gå på date med dig Petter.
Bonjonas: *drar ut taggen*
Bonjonas: Nej men vadå. Det var väl jag som hittade Petter först. Och det var väl jag som presenterade Petter för dig. Då känns det lite dålig stil att komma och sno så precis framför ögonen på en annan. Du kan åtminstone sköta det lite snyggt. För det här, det var ruttet gjort.
Petter: Du bara "drar ut taggen", va fan blirä.
Tjena Barkis! Jag är karl nog för att "klara av" er båda, men du står givetvis framför Bonjonas i kön.
Skicka en kommentar