Det blev kanske lite väl svårt, fredagens inlägg om kollegan i kundtjänsten. Kanske lite väl slarvigt/otydligt skrivet. Och så kan det ju bli ibland när man bara skriver ihop ”något kul” sådär vid sidan av saltgruvan/lönearbetet.
Anyhoo. Namnet Kerrov var egentligen inte ett namn utan care of. Ni vet, c/o.
Så. Nu läger vi det till handlingarna.
måndag, mars 23
Förtydligande
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Men det var roligt. När man väl fattade. :-/
Asch. Den där historien hörde jag ju för 100 år sen.
Den blir ju rolig först om man säger
'Kerrov Svensson, Storgatan 3' eller så.
Här är en annan rolig bit:
- Vad är klockan?
- Jag vet inte. Jag har tappat en knapp.
Tugga på den ni!
Hustrun: Ja, när man väl fattade.
Besserweisser: Tack för din "input".
Vente om det var så himla kul alltså.
Hahaha.. Vad jag känner mig blåst nu när man fick förklaringen. Typ *D'oh* blandat med lite *Aha*..
Men kul var det!
*hehe*
It's gonna be fine 2009: Det hela har ju en sorglig bakgrundston. *moll*
Linnéa: *förklarar*
en gång skulle jag säga min adress till min pappa, när jag just hade flyttat till "storstan". då hade jag c/o-adress, och sa det till honom i luren. sedan kom brevet, och då stod det:
masha blablabla
karoff blablabla
och jag bah *men pappa*
masha: Alltså, pappor... *suckar*
Skicka en kommentar