- Trosor – H&M
- Nagellack, Los Angeles – Mavala
- Täcke – Sängen
lördag, januari 31
fredag, januari 30
Friday, I’m at work
man ska försöka sluta lite sådär ”fredagstidigt” ni vet men först måste man bara fixa det sista och så blir det bara mer och mer och nu är klockan hur mycket som helst och nu tar jag helg hej då
Kvinnor är från Venus
Saker som kvinnor gör (lista):
- smörjer in händerna
- drömmer Denny i Grey’s
- bloggar
Men du lyssnar ju inte!
Något har ändrat sig. Jag har känt det i några dagar nu. Optimus Prime har tröttnat på mig. Lågan har svalnat, passionens brunn har sinat etc etc. Hon drar sig undan mina smekningar, verkar reta sig på allt jag säger och vad jag än gör, så blir det bara fel i hennes ögon. Vi kan inte längre ”bara vara”. Kanske kommer jag snart att blogga om spruckna drömmar och brustna hjärtan. Jag väntar på hennes replik: jag har tänkt ... på oss ... det är inte jag, det är du ... jag känner inte något längre ... etc etc.
Men så, plötsligt, förstår jag vad som är på gång när hon frågar om jag märkt av hennes pms. Och det har jag ju. Verkligen. Men jag tänker på husfriden, ljuger och säger att det inte är så farligt. Och det är det faktiskt inte, om man jämför med vad jag trodde det var.
Skön. T. *solutesolinnesolihjärtasolisinne*
Krönika över en svunnen tid (krönika)
När vi ändå håller på med minnen/återblickar: Vart tog musikstilen drum’n’bass vägen? Första gången man var ute på nån ”het lokal” i, låt oss säga Berlin och hörde ”det senaste” storknade man och ba: Men hallå hallå! Det är nytt, det är fresh, vi bevittnar en helt ny musikstils första stapplande steg. Hallå, historien skrivs i detta nu! Ojojoj. *dansar firestarter*
Andra gången ba: Men hörde vi inte precis samma ”låtar”, sist vi var ute också? Eller?
Tredje gången ba: Men sätt på nån riktig musik! Vadsomhelst med melodi, tack!
Det här var för ett bra tag sen. Innan "nätet" och "youtube". På den tiden gick man ut på lokal för att höra "det senaste". Och vissa entusiaster hade med sig små kikare för att hålla koll på vilka vax som vändes. Men det var ju ändå nästan bara white-labels. *minns*
Och ni ba: Hallå farfar! Det är dags att vila nu. Men jag ba fortsätter: Har jag berättat om femöringarna? De var av koppar och större än tioöringarna. Det här var innan PET-flaskornas tid. Läsken såldes i enliters glasflaskor. Och drickaburkarna var gjorda av stålplåt. Det var betydligt tyngre att bära hem "kassen" från "affärn", men jag ska säga er att inte gjorde det oss någonting. Vi tyckte om att röra på oss och inte satt man bara hemma framför "dumburken" från morgon till kväll. *somnar*
torsdag, januari 29
Epimetheus in the house!
Jag kläckte just en bildidé som skulle ha varit en rolig/träffande illustration till föregående inlägg. Snigel som delar ut post (djurvärldens brevbärare).
Förklaring: det tar så lång tid för ett brev att "komma fram".
Närå. Jag sitter och väntar på ett samtal så att jag kan komma igång med en grej. *väntar*
På spaning (krönika)
Kommer ni ihåg hur det var förr i tiden? På nittiotalet? Man lyssnade på Tricky och PJ Harvey på CD-skiva och skickade ”e-mail” fram och tillbaka. Och så sa man ”snigel-post” i ett lite raljerande tonfall om man skulle skicka ett brev. Herregud! ”snigel-post”
Jag hade helt glömt bort det. Men påmindes om det när jag pratade med en kvinna från landsorten. Hon ba: Jag skickar det med snigel-posten.
Fast hon hade dialekt/talfel så det lät mer som ”snäijgel-pössten”.
Menhursomhelst. ”snigel-post/snail-mail” Herregud! *herregud*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
