fredag, januari 11

Pojkår

En grej som jag förmodligen kommer att ångra när jag ligger för döden är att jag aldrig skaffade en bra kastkniv. Jag kommer att rossla, till kommande generationer om att förverkliga drömmar och så. Och berätta om när jag som liten gick ut i skogen och slängde en morakniv på träd, sådär lite random. Typ var tredje gång träffade kniven trädet och var tionde gång satt den faktiskt kvar i stammen.

Men alltså, fatta vad det skulle varit härligt med en bra kastkniv som gick att sikta med och som hade någon form av balans i luften.

Och ni ba: Men köp en kastkniv då, gubbe! Ja, det skulle jag kunna göra. Men var ska jag kasta nånstans? Hur skulle det se ut med en vuxen karl som kastar kniv i skogsbacken bakom huset? Hemma funkar det inte, och knappast på kontoret.

3 kommentarer:

Jane Doe sa...

Du kanske kan åka ut i glesbygden då och då för att kasta lite kniv?

Bubbel sa...

Hade förmånen att få en excellent kniv av min svåger när jag fyllde 30 - han slängde fram en hel låda på bordet med handgjorda knivar han varsamt skapat själv med orden "ingen kvinna borde bo ensam i den där stan (Sth) utan kniv så välj en!" och det gjorde jag..

Så önska dig en i present vettja! :)

Fågeln sa...

Jane Doe: Då blir jag väl skjuten av nån banjospelare med jaktgevär? Eller?

Bubbel: Hur är knivpolicyn för "stadgad man" i den här stan?