Hon hette Sara och vi hade all tid i världen. Ni vet. Under midnattssolen. Dårå
En riktig höjdare som var värd alla myggbett. Om man säger. Nu är det bara att hoppas att man slipper nån annan klåda. Eller så.
Närå. Det ska nog inte bli tal om sånt.
Hehe. *hehe*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar