Han ba: Jag tog en negerboll [konstpaus] till kaffet. Och jag ba: Jahaja. *men orka* Och han ba: Ja, egentligen äter jag inte så mycket sötsaker. Men idag var det riktigt gott med en äkta svensk negerboll [konstpaus] till kaffet. Och jag ba: Jo, ibland är det gott att unna sig nåt sött. *men orka*
Ja, ni fattar läget. N’est pas?
Och han ba: I Sverige har vi ätit negerboll [konstpaus] i hundra år.
Slutklämmen på det här inlägget? Ja, ungefär såhär. Han fortsatte ett tag, frågade om jag hade fikat och så.
Och jag ba: Nja, bara en kopp kaffe efter lunch. Och han ba: Ingenting till? Och jag ba: Bara en slät kopp. Och han ba: Hade du mjölk eller grädde i? Och jag ba: Nä, ingenting i och ingenting till. Det blev bara en slät kopp bryggkaffe efter lunch. Rakt från kannan. Och han ba: Nähä. Man får inte äta negerboll längre i det här landet. Men man får tydligen dricka svart kaffe!!!
Känslan: O_O
2 kommentarer:
På ricko, eller är det så att säga en "sedelärande historia"?
Medelklassman: Det är "en litterär tolkning" av "ett möte mellan individer".
Skicka en kommentar