Det är tisdag

Ni vet känslan av att äta lunch vid dattan på jobbet och ändå ligga efter, följt av att fastna i tunnelbanan hemåt eftersom "vi har tydligen ingen el men jag tror att det är någon som arbetar på att ordna det" och då inte hinna hem och äta innan styrelsemötet i bostadsrättsföreningen som drar ut på tiden eftersom det egentligen inte är ett styrelsemöte utan ett forum för folk som gillar att höra sin egen röst säga samma sak om och om igen.

Den.

Känslan.

Bak kan betyda stjärt

Ni vet den här gamla ordleken om att mors bak luktar gott. Går det att göra något liknande med ”fars röv”? Diskutera!

Status

Jag vet att jag försov mig och kom försent till jobbet imorse. Men det ska inte behöva inverka på att jag också tar långlunch. Och smiter hem lite tidigt. Det är ju ändå fredag.

Stasi

Man sitter i soffan och håller saker inom sig. Ni vet, man vill inte hålla på i onödan. Det finns en tid och en plats för allt.

Men Optimus Prime ba: Tro inte att jag inte hör vad du tänker. För det gör jag. Och om du ska ha den attityden så är det nog lika bra att du slutar tänka! *raseri* 

Så nu har jag på mig en hatt av aluminiumfolie för att inte några tankar och/eller hjärnvågor ska sippra ut. Närå. Men ibland är det som det är.

Tar en cigg

Lönen är på kontot. Räkningarna är betalda. Denna kvinna är tillfredställd.

Och nu: lunch!

Att inte blogga om snö

Man stöter hop med en bekant. Man stöter ihop med en kollega. Man pratar om väderlek. Ni vet, småpratar. Och det är helt okej. Det behöver inte vara svårare än så.

Känn inte att ni måste vara originella eller personliga i val av samtal. Känn inte att ni måste tala om något ”angeläget ämne”. Vädret är en s.k. gemensam nämnare som alla kan relatera till. Som På Spåret på fredags-Twitter. Och helt osökt kommer här en ordlek:

på vintern kallpratar man om väder och vind.

Fattar ni? Man kall-pratar. För att det är kallt på vintern.

Det här med fitta

Det är skillnad på att ”ha en” och att ”va en”. Ok?

Och mammajos

Jag fick ett sms. Ja, egentligen ett Whatsapp-meddelande. Alltså, ni vet. Ett textmeddelande i telefonen.

Menhursomhelst. Det var Optimus Prime som ville meddela sina önskemål för kvällen.

1. hon vill ha mat
2. hon vill ha mycket mat
3. hon vill ha mat som går att äta med händerna
4. hon vill äta i soffan

Så då blir det så.

À propos FF

Man börjar sakna henne nu. Hon har varit borta sen i onsdags.

Alltså, det är lite kul med man-cave ett tag. Men mest ekar det faktiskt tomt. Hoho.

Hoho. *eko*

FF igen

Optimus Prime är på kurs med övernattning nu igen. Och man gör vad man kan för att hålla vardagen dräglig. Man rullar in korven i bacon och ugnssteker. Obs! Ej metafor. Det är ”en maträtt”.

Det finns kläder och väder

Vintern liksom kom av sig. Tyvärr. Annars är det rätt gött med damer/donnor i ordentliga vinterkläder och blossande kinder. Och ni ba: Men vadå? Täckjacka och raggsockor? *frågetecken*

Nänä. Fast jojo. Ni vet, lager på lager. Dårå. Skönt ute, men alldeles för varmt inomhus. Så innan man vet ordet av åker overallen av och sen är det bara kalasbyxorna under. Och man ba: Hello-hello!

Om man säger.

Tant Lena tipsar *tipsar*

Hej alla indie-kidz och alla andra kidz! Nu är vintern här. Klä på er om ni ska ut i kylan och blåsten/snön. Lilla skinnjackan är alldeles för kall. Och tygskor funkar inte i det här vädret.

Asså. Jag minns mina ungdomsår och hur de brukade ta på mig. Och jag vet hur det är. Men det gör så ont att behöva se allt detta frysande.

À propos ”gå till posten”

Nä, men. Vad tror ni om att man skulle ”gå till posten” nu innan lunch?

Ses på stan! Dårå.

Hehe. *hehe*

À propos jobbsituationen

Nä. Men, alltså. Man är inte på topp 365 dagar och 24-7. Ni vet. Det känns tungt och så.

Klassikernas klassiker är ju att ”gå till posten”. Man ska hämta/lämna paket. Dårå. Funkar alltid om man vill ta en fika på stan. Eller motsvarande. Om man säger.

Hehe. *hehe*

PS En hel del har googlat och sökt på ordet blindskita. Och det funkar också. Men då måste man ju stanna i byggnaden.

Man ”jobbar och står i”

Man är ju sin egen lyckas smed. Dårå. Och nu har man smitt ihop en helt ok situation på arbetsplatsen. Och ni ba: Berätta!

Man har jobbtelefonen på lagning/service. Och så så har man ju  lillteven på lagret sen gammalt. Och ni ba: Är det damtennisen som lockar?! Och man ba: Jajemen.

Rätt gött. Om man säger.

Hehe. *hehe*

Ja, så är det

Ibland orkar man inte riktigt. Ni vet, i kontakt med sin omgivning. Så man väljer sina strider.

Han ba: Jag tog en negerboll [konstpaus] till kaffet. Och jag ba: Jahaja. *men orka* Och han ba: Ja, egentligen äter jag inte så mycket sötsaker. Men idag var det riktigt gott med en äkta svensk negerboll [konstpaus] till kaffet. Och jag ba: Jo, ibland är det gott att unna sig nåt sött. *men orka*

Ja, ni fattar läget. N’est pas?

 Och han ba: I Sverige har vi ätit negerboll [konstpaus] i hundra år. 

Slutklämmen på det här inlägget? Ja, ungefär såhär. Han fortsatte ett tag, frågade om jag hade fikat och så.

Och jag ba: Nja, bara en kopp kaffe efter lunch. Och han ba: Ingenting till? Och jag ba: Bara en slät kopp. Och han ba: Hade du mjölk eller grädde i? Och jag ba: Nä, ingenting i och ingenting till. Det blev bara en slät kopp bryggkaffe efter lunch. Rakt från kannan. Och han ba: Nähä. Man får inte äta negerboll längre i det här landet. Men man får tydligen dricka svart kaffe!!! 

Känslan: O_O

Är det ”en härskarteknik”?

Man har känt sig lite trött och sliten på sistone. Ni vet, tyngd av ålder. Och nu försöker ni att klappa på axeln och vara schyssta/justa och ba: Nänä, så illa är det inte. Det är bara den här årstiden. Mörkret, kylan och så.

Men nej. Optimus Prime påpekade förrförra veckan att jag börjar bli tunnhårig och ba: Till sommaren skiner fullmånen på dig. Och jag ba: Jaja. Vi skall alla den vägen vandra. *djupa suckar*

Men imorse erkände hon att hon bara sagt så för att retas. Att jag inte alls är börjat bli tunnhårig. Så nu har man ett helt annat klipp i steget.

Inköpslista:

• alkoläsk
• tajta glansiga byxor
• skor med klack
• pop-music
• annat ungdomligt

Trettondagsafton

Världen utvidgades enligt följande schema:

1. man insåg att barnen i England måste vänta till juldan innan de får sina klappar  (stackars)
2. man insåg att barnen i Spanien måste vänta till trettondan innan de får sina klappar 
3. man insåg att inte samtliga världens barn firar jul (men det fanns ändå hopp för dem, tack vare missionärerna) 

Ja, det är ytterligare ett inlägg om minnet av barndomen. Det är som det är.

Och ja, det fanns en tid när man kunde skriva ”missionär” utan att få inre bilder av en guppande rumpa och röda klackskor i sängen.

Det här med snö

Kul bus när man bygger snögubbe: Sätt moroten ”i de nedre regionerna” istället för att använda den som näsa. Dårå.

Ni vet, så att damerna/donnorna kommer på rätt tankar. Om man säger.

Hehe. *hehe*

PS funkar även på keramikkursen

PPS om det inte finns snö, alltså 

Man är uppvuxen i akademikerfamilj va

Rädslor man bär med sig: 

• Stava fel 
• Lägga dåligt i Wordfeud 
• Inte hinna läsa morgontidningen (samtliga delar)

Kommer ni ihåg den där katten Sylvester?

Om det hände nåt på nyårsnatten? Jajemen. Både 2011 och 2012. Om man säger.

Alltså inte nu för att vara sån och så. Men det var ju en hel del stjärnor och tjut inblandat. Ja, inte just på tolvslaget. Dårå. Man vill ju ut och kolla på raketer och fyrverkerier också.

Hehe. *hehe*