Och inget bokmärke fick man

Man var hos tandläkaren häromdan. Ni vet, den årliga undersökningen och så.

Det kändes ganska bra, eller åtminstone helt okej. Ända tills han vek undan kinder/läppar och började rota runt bland gaddarna lite mer seriöst och ba: Ojojoj…

Och man ba: *gapande smiley*

Det är inte så mycket att man kan orda om med tio fingrar och diverse redskap och instrument i munnen. Man försökte helt sonika ta sig till ett inre ”happy place”. Det gick sådär. Allt som återstod var förnekelsestadiet.

Vad man önskar sig såhär i juletid? Tja, fred på jorden skulle väl vara fint. I guess.