Dagens mest otippade

Ingen har missuppfattat tider. Ingen har berättat om dråpliga situationer som uppstått när man kommit en timme efter/före utsatt tid.

Alla har ställt om klockan. Åt rätt håll.

Ni vet. Man ställer tillbaka, enligt tumregeln, grillen.

Lönehelg

Nä, hörni. Ikväll struntar vi i Idol eller whatever. Vi tar på oss de högsta klackarna och det rödaste läppstiftet. Och så.

Och gör nåt kul.

Eller bara sitter och surar vid bardisken; drar med fingrarna över skärmen. Vi får väl se.

ABC

Man sover. Natten är kall och underbart lång. Man drömmer om bokstäver. Man vaknar vid halv fyra och ba: Jaha. Det där var en dröm som relaterade till någon slags lösenordshackning. *drömtydare*

Men bokstäverna fortsätter. Så man kollar ut.

På gatan står ”en full man” och rabblar alfabetet om och om igen.

Man ba: Ok? 

Man stänger fönstret. Man somnar om. Man kanske drömmer. Man minns inte.

Och ni då? Sovit gott? Eller vadå?

Replik

Optimus Prime tittar på Top Model och ba: Gå härifrån nu! Du får inte titta på alla dessa vackra kvinnor. Då kommer du att tröttna på din lilla alldagliga fru. Och jag ba: Ok. Jag sätter mig med dattan.

Men hon ba: Nej. Du sa fel. Säg rätt. Och jag ba: Men du är ju mycket snyggare än de där modellerna på teven?

Och hon ba: Åh, tycker du...

Lite gotte på en måndag

Hon hette Linda. Eller eventuellt Lina. Lite oklart i dagsläget. Men det var inte så att man höll på att snacka och konversera eller så. Om man säger.

Hehe. *hehe*

Menhursomhelst. Jag glömde kvar halsduken. Så det var lite kallt imorse. Dårå. Höst etc.

Man rör sig i olika kretsar

Första reaktionen när man hör talas om ”folk” utan prenumeration på morgontidning: Hur gör man då? Är inte det obligatoriskt?

Andra reaktionen när man hör talas om ”folk” utan prenumeration på morgontidning: Vad gör man då vid frukostbordet? Snackar? Men orka snacka på morgonen!

Livet ftw.

Jo, en till grej

Man kommer hem. Det doftar ljuvligt av ”lilla frugans bak”. Och man ba: Har du bakat bullar. Och Optimus Prime ba: Nej. Jag har bakat en bulle. Det är världens största bulle.

Och så är det så. Världens största bulle.

Alltså, for real. En. Helt. Enorm. Bulle.

Så man ba: Oooh. Får man ta en bit nu på direkten? Men Optimus Prime ba: Nej. Det är min bulle.

Fast sen fick jag bulle.

Married life och äktenskap

Det bästa med att vara gift och att ha en alldeles egen fru? Ja, det är väl att man inte behöver stänga toalettdörren när man ”bajjar”. Inom äktenskapet finns det inte rum för vare sig hemligheter eller hemlighus. Man är ju en och samma enhet. Make och maka.

*plopp-plopp*

Närå. Ba skoja. Toalettbestyr och personlig hygien sköts bakom stängda dörrar.

Det bästa med att vara gift är Optimus Primes lilla förtjusta fnitter när hon presenterar mig som sin man.

Livet

Man går på stan efter jobbet. Man provar en skjorta. Man köper en mössa. Det är höst. Man köper en HBO-serie. Man ”äter ute”. Man tar ett glas vin till maten. Man tar taxi hem. Man har råd.

Man nickar till i tevesoffan. Man letar efter nåt på nätet/internet. Man borstar tänderna. Man använder tandtråd. Man ställer väckarklockan.

--- THIS JUST IN ---

Sökfrasen: "full bajare"

Är det så?

Här kommer en liten observation och reflektion:

Finns det verkligen ett intresse ute i slott/koja att se ett teveprogram "i genren dokumentär" som handlar om män som fiskar krabba, säsong efter säsong?

Ja, det var väl egentligen en fråga. Men, alltså.

Illvilja och öknamn

Vi brukade kalla folk för Snyggve. Ni vet, när det gällde nån riktig mespropp eller bara nån som inte passade in i högstadiemallen. Alltså, för hundra år sen. Vi ba: Ameh, Snyggve! 

Det var så det var att vara barn på min tid. Inte alltid så schysst/juste. Och så är det förmodligen fortfarande. Barn är elaka.

Menhursomhelst. Jag satt i möte med en person som hette T r y g g v e idag. Vid minst två tillfällen höll jag på att kalla honom Snyggve. 

Inte så snyggt, kanske. Men han var hyfsat enerverande och hade inte riktigt rätt i varken sak eller argument. Och då kan man väl säga som så att vuxna är också elaka, men har lärt sig att hålla det inom sig. Det där som brukar kallas ”kulturfernissa”.

Förklaring: Jag bokstaverade namnet här i texten så att det blir svårsökt och att jag slipper repressalier. Alltså, ”kulturfernissa”.

Moa, Molly och Amanda?

Man kollar Idol med Optimus Prime. Eller, ja, egentligen sitter man mest bredvid. Eller, inte riktigt. Man satt bredvid. För man ställde en fråga som tydligen inte var helt ok. Så Optimus Prime ba: Om du inte fattar reglerna är det bara att söka efter dem på nätet. Försök med google punkt com. Det brukar funka.

Men man passade på att tömma diskmaskinen istället. Och sen hittade man en burk romrussin som man hade glömt.

Jaja. Det är som det är. Livet alltså.

Långt inlägg från själva livet

Man sätter sig på yttersätet i en fyra i en halvtom tunnelbanevagn. En hane i femtioårsåldern tränger sig in på sätet bredvid. Alltså, verkligen tränger sig in. Ni känner typen, lite överviktig, lite dryg. Ja, ni vet, köttberget.

Han skruvar på sig och försöker ta mer plats än han behöver. Särar på benen, bufflar med armarna. Och man känner inte för att bli uttryckt i gången, så man sitter kvar. En klassisk maktkamp, med andra ord.

Efter två stationer har hanen eldat upp sig tillräckligt över situationen för att börja gorma och ba: Vad har du för problem? Lite aggressiv stämning och så. Men man får till det där svaret som man så gärna vill, men i vanliga fall kommer på tio minuter för sent. Så man ba: Det här handlar inte om mig. Problemet i den här situationen är att du är fet.

Fatta känslan av *touché* och *epic win*!

Men hanen ba: Jag är inte fet. Jag är axelbred.

Och man inser att det inte går att vinna mot en sån bristande självinsikt så man ba: Men du, vi gör såhär. Jag flyttar mig till ett ledigt säte där borta så behöver vi inte tjafsa om det.

Man har ju förlorat värre strider än så i sina dar.

Men håll i hatten! Här kommer slutklämmen.

Tanten mitt emot tog mig på armen när jag reste mig och ba: Det där tyckte jag du löste fint. Man behöver inte bråka i onödan. Och sen vände hon sig mot hanen och ba: Du är faktiskt fet.

Deus ex machina, mitt i vardagen!

Hej alla morser och farser!

Jag hittade en gammal bok från barndomen. Och ni ba: Är det hieroglyfer och handlar om det stora pyramidbygget?
Nä. Det är Eloise av Kay Thompson. Allt en ung flicka behöver. På riktigt.

Bättre än Pippi. På riktigt.

Tyvärr verkar den inte finnas ute i handeln längre. Så jag slängde iväg ett mail/mejl till förlaget, men det är ingen återutgivning ”på G”. Så det är bara för er att leta runt på antikvariaten. För det är era döttrar värda. På riktigt.

Uppdatering: här finns den (det är en länk)

FAQ

F: Har inte du haft praktik lite väl länge nu? En fråga för facket?
S: Jo, alltså. Såhär är det. Jag började som ”praktikant”, avancerade till ”timanställd resurs”, sedan vidare till ”vick”, och nu ”tillsvidare”.

Praktikanten är numer bara mitt nom de guerre här på bloggen. Men tack för omtanken.

Drama och queen

Man har jobbat lite sent och smiter in på ica på hemvägen. Och ni vet, man ”ringer hem” för att kolla om det behövs något. Och Optimus Prime är på något slags humör och ba: Ja. Handla hem lite kärlek och respekt. Det skulle jag uppskatta.

Och man ba: Vill du ha något från Marabou istället?

Måndagsmöte

Chefen berättar lite om kontorets officiella sida på Facebook och ba: …och då ska ni klicka i rutan att ”ni gillar” er arbetsplats, så skickas den informationen till alla era Facebookkontakter. Ja, det var väl det hela.

Man ba: Är det obligatoriskt?

À propos obegripligheter

Tut-tut, sa båten. Och så gick bryggan.

Man ba: Va?!

Kan nån förklara, tack. Vad är ”det roliga”?

Arkiv X i vardagen.

Frågetecken

Man åkte kollektivt med ett gäng kidz. Eller, ja. Vi utgjorde inte "en grupp. Man sitter och luktar liggsår, när de larmar och gör sig till. Ni vet hur det kan vara. Skilda världar möts etc etc.

Menhursomhelst. Det som rev ned flest skrattsalvor var en gåta. Eller nåt.

Vad beställer bögen på McDonalds? McRöv & co.

Och man ba: *fattar noll* 

Alltså, verkligen. Helt obegripligt.

Vita lögner

För typ hundra år sen jobbade jag på ett ställe där det var okej att komma in vid/efter lunch med jämna mellanrum eftersom det var den enda tvättiden som gick att boka. Alltså, for real. Man kunde komma sent för att det var den enda tvättiden som gick att boka.

Man kunde också gå tidigt för att det var den enda tvättiden som gick att boka.

Så kan man inte göra överallt, tyvärr. Men livspusslet går ändå att lösa. I detta nu ”jobbar jag hemifrån”.

Förtydligande: Jag har tvättstugan i detta nu eftersom det var den enda tvättiden som gick att boka.

Livet är en dröm

Man går upp och fixar kaffe och frukost åt "käringen". Och allt är frid och fröjd. Man borstar tänderna och funderar lite på vilken jacka man ska ta på sig. Man samåker en bit, säger hej då och ses ikväll. Ni vet, vardagsliv etc.

Man känner sig harmonisk i sinnet. Eller hur man nu ska uttrycka det.

Man klickar lite på måfå i inkorgen och tittar ut på några träd och/eller buskar. Man tänker på hösten.

Man ett sms.

Du glömde att det är kanelbulledagen. Vet du vilken dag jag har glömt bort? Din födelsedag!!!

Hon är mitt hjärtas solsken. Optimus Prime, alltså.

Förtydligande: Inläggets poäng är alltså att väl framme på jobbet fick Optimus Prime reda på att det var kanelbullens dag och när hon då insåg att jag inte gett henne nån kanelbulle till frukost såg hon till att hämnas genom att på förhand glömma bort min födelsedag som ligger ett halvår framåt i tiden.

Förtydligande 2: Kanelbullens dag infaller den 4 oktober och är en i Sverige årlig temadag, som instiftades 1999 av Kaeth Gardestedt, då projektansvarig för Hembakningsrådet, en sammanslutning av jästtillverkare, mjöltillverkare, sockertillverkare och margarintillverkare. Idén lanserades av Hembakningsrådet. Syftet med dagen är att uppmärksamma den rika bulltraditionen som finns i Sverige, med speciellt fokus på den anrika kanelbullen, och att öka konsumtionen av jäst, mjöl, socker och margarin.

Dagarna som är livet

Om man har haft sk fredagsmys? Jajemen! Och lördagsmys. Samt söndagsmys. Och så lite måndagsmys nu på morgonkvisten. Dårå.

Man är ju något av en gentleman. Så det blir inga detaljer. Men alla iblandade såg ut ”att trivas”. Om man säger.

Hehe. *hehe*