La vida loca och så

Jag åkte till Myrorna, eller motsvarande. Ni vet, andrahandsbutik som jobbar för goda ändamål. Och det var inte direkt som jag var van vid. När jag växte upp kunde man köpa ett helt bohag för en hundring och ändå räckte växeln till en lunchpizza. Alltså, växeln man fick tillbaka på hundringen. Om det var oklart.

Närå. Det handlar kanske inte om hur det var på den tiden jag växte upp, det handlar mer om min uppväxtort.

Menhursomhelst. Jag köpte två robusta köksstolar. Och priset var väl helt okej, I guess. Med tanke på att profiten gick till välgörande ändamål.

Och ni ba: Två köksstolar? Betyder det att vi får höra kyrkklockor snart? Det ska väl ni skita i! Jag är snubbe och vi snubbar håller inte på med känslor och kärlek. Det gick sönder två stolar i helgen. Det var lite förfest som blev till cirkus och det hela slutade på akuten. Inte för mig. Men mer än så behöver ni inte veta.