Man ba: Hallå?!

Man har varit lite barnvakt. Och det gick bra och så. Jag gjorde min grej och ongarna gjorde sin grej. Och det var lite allmänt ”hallaballoo”, samt ”myror i brallan”.

Menhursomhelst. Ni vet den där känslan av inre frid som uppstår när man stänger av en köksfläkt som stått på ett tag? Den känslan, nu när ongarna har blivit hämtade.

Asså, tystnaden. *asså*