jag vill växa
vill knoppas
vill blomma
vill synas
vill ses
lök, du ska bli pytt
Ja, och våra uppmärksamma läsare känner givetvis igen detta inlägg. Det har publicerats tidigare. Men det duger en gång till.
*blogga luncha maila*
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
2 kommentarer:
Det var minsann en rackarns fin dikt. Både att läsa och att titta på. Den är så välformad på sidan liksom. Ps. Fast jag är redan vuxen. Önskar jag fått läsa den när jag var en kid.
Jane Doe: Asch. *rodnar*
Skicka en kommentar