Hon hette Kicki och kom från Luleå. Eventuellt kan det ha varit Umeå. Hon var gullig och så. Skön och hela den biten. Med på noterna. Etc etc.
Menhursomhelst. Det sägs ju att folk norrifrån är tystlåtna. Dårå. Och inte så att vi snackade och diskuterade så värst mycket. Men tyst, det var hon inte. Om man säger. Alltså, verkligen inte tyst.
Hehe. *hehe*
tisdag, augusti 17
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det faktum att hon verkligen inte var tyst när ni "umgicks", förhöjde säkert själva umgänget dårå. Om man säger.
Hehe. *hehe*
Go gôbbe från Götet: Man vill ju inte vara sån och avslöja "intima detaljer". Man är ju något av en gentleman.
Hehe. *hehe*
Skicka en kommentar