tisdag, juni 1

À propos melankoli


Ojojoj. Förra inlägget blev lite väl deppigt. Så nu kanske det verkar som att man är på väg att trilla av pinn och kila runt knuten. Men fullt så illa är det inte. Ibland känner man sig ”lite blå”. Ni vet, gitarren är stämd i moll.

Man ser ett antal lastbilsflak med studenter som verkar känna lycka och förhoppning. Så man tänker på livet och ungdomen, alla tåg man har åkt. Och alla tåg man har missat. Tidens gång och kroppens förfall, död och sjukdom. Det blir lätt som så att tankarna vandrar vidare på mörkare stigar (metafor).

Men det är bara tankar. Dårå. Det finns ingen anledning till oro. Livet, vahettere, leker. Sommaren är här. Juni månad, med allt vad det innebär. Och vi kan väl säga som så att undertecknad har en hel del övertid att ta ut som semesterdagar. Det blir en liten odyssé genom landet och vi får väl se vad man stöter på för nymfer och sirener. Om man säger.

Hehe. *hehe*

Förklaring: odyssé är ett litterärt ord för resa

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag ska också ut och kolla utbudet i landet. Det brukar dukas upp både det ena och det andra. Vem vet, våra vägar kanske korsas.

Vaktis sa...

Röd: Det kanske blir mer än våra vägar som korsas. Om man säger.

Anonym sa...

om man säger

Vaktis sa...

Röd: Hehe. *hehe*