Man står på perrongen, trött efter jobbet och lite för hungrig. Ni vet, lite grinig men minding my own business. Då går en man rakt in i mig, han pillar med sin telefon och ser sig inte för.
Det är inte så att jag ramlar ner på spåret och blir överkörd av tunnelbanan. Men det blir en ordentlig knuff. Och man uppskattar ju lite normalt hyfs, så jag väntar en sekund eller två på en ursäkt. Mer än så behövs inte, bara lite god ton och ett ord eller två. Men han bara fortsätter att pilla med sin telefon så jag ba: Men se dig för. Och han ba: Men stå inte i vägen då!
*frågetecken*
onsdag, november 25
Kollektivtrafiken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
hehe, han hade ju svar på tal iaf..
Linn: Man är lite trött på den "typen av individ".
får jag länka till er från min blogg? undrar jag försynt. *står och skrapar i gruset och tittar under lugg*
mvh T.
T.: Gört!
Skicka en kommentar