tisdag, oktober 27

Les Misérables

På hemvägen gick jag förbi gänget som krökar. Ni vet, utomhusalkisarna som i ur och skur sitter på de där bänkarna dit solens strålar aldrig når. Alltså, mon dieu. Det är inte direkt högsommarvärme. De ba: Lite underkylt regn har aldrig skadat.

Menhursomhelst. En kvinna/människospillra ropar efter mig och undrar var jag har den riktiga kassen. Jag fattar noll och kollar på min icakasse. Och hon håller upp sin systemkasse som visuellt svar. Och jag ba: Jahaja, nä, men alltså, jag har så mycket hemma i skåpen ändå. Och hon ba: Jag hänger med dig hem.

Och jag ba: *hjälp*

Närå. Det gick bra. Hon skojade bara.

7 kommentarer:

Medelklassman sa...

Vilken fin rubrik.

Victor Hugo-fan?

Petter sa...

30+: Jean Valjean ftw! *ftw*

Hälsporren sa...

Hahaha! Det här var faktiskt det roligaste jag har läst idag. Tack, nu fick jag skratta högt.

Padmé Amidala sa...

Hahaha, du är bara för rolig.

(Sa jag det högt?)


Herrå.

Petter sa...

Hälsporren: Vassego!

Padmé Amidala: *är rolig*

inte skyldig sa...

kan va kul med nya bekantskaper.

Petter sa...

inte skyldig: Ja. *nej*