Jag springer några gånger i veckan. Jag motionsspringer/joggar och det gör mig gott. Egentligen är jag inte så förtjust i själva springandet, men det gör mig gott i efterhand. Jag har aldrig känt någon slags ”kick” eller ”kommit in i andra andningen” ute i "spåret". Jag springer för att rensa min ande och själ.
Det var Ingmar Bergman som tipsade mig om långa promenader för att vårda den själsliga hälsan. Han ba: Du vet, grabben, dämonerna gillar inte frisk luft. Och jag ba: Okidoki. *drar lärdom*
Men promenader är inte riktigt min grej. Så jag springer.
torsdag, september 24
Lärdom
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Springa är näääjs.
Miss Baglady: Nja. Det är effekten jag är ute efter, att rensa själen från slaggprodukter.
var är optimus prime? har ni gjort slut?
Anonym: Hon är i högsta grad närvarande i mitt liv. Vi har inte gjort slut.
Slaggprodukter/demoner har man ju ovanligt mycket så här i hösttider.
Ska testa det där med att springa.
*Springersåbenennästanlossnar*
Om man springer så går det ju snabbare...
å går det snabbare så e man snabbare hem. Smart jag e.
Parksoffan: Gört!
Daniel: Ok.
Skicka en kommentar