Chefen ba: Lena, du är en klippa. Och jag ba: Ja, verkligen. Jag är så jävla bra. Och han ba: Jag menar det. Och jag ba: Jag med.
*gör skäl för lönen*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
*blogga luncha maila*
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
2 kommentarer:
Flört? Flört! ...flört?
Piakvinnan: Det var inte riktigt "en sån" situation. Men man kan aldrig veta med chefen... Närå. Läget är under kontroll.
Skicka en kommentar