Det har rensats och städats i föräldrahemmet och jag fick en bunt barndomsgrejer. Ni vet, några teckningar, skolpapper från lågstadiet, vykort, brev etc. Bland allt det fanns ett mycket tidigt litterärt försök. Jag vet inte om det ska klassas som poesi eller prosa, det är gränsöverskridande. Språket utmanas och utmanar.
Jag har vaga minnen av den surrande elektriska skrivmaskinen som stod i rummet som användes som hemmakontor.
Menhursomhelst. Det roligaste är att jag inte ens heter Per. Han finns bara i texten.
torsdag, maj 28
Författarförsök
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men det är ju synd om honom. Per. Han har varit i slaxmol.
Tvåa på bollen, men slaxmol är en stavning jag snart hoppas få se bland asterisker, smajlisar och mejlsignaturer
dödadees hahaha
It's gonna be fine 2009: Ja, och hans bror dödadees.
Kanalisera: *utmanar och utmanas*
good morning terrorism: Jag var fem och ett halvt.
Skicka en kommentar