Tjeeeniz alla kidz! För att förbereda er på vuxenlivet har jag skrivit en dikt. Jag kallar den ”lökens längtan”.
jag vill växa
vill knoppas
vill blomma
vill synas
vill ses
lök, du ska bli pytt
*blogga luncha maila*
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
4 kommentarer:
Bästa lökdikten jag nånsin läst
Lök, du ska bli pytt.
Underbart!
Det är precis så det känns idag.
Eller varför inte soppa..
Emma: Åååh, tack.
Linnéa: Man vill ju hjälpa kidzen.
Tess: Jag tänkte mig att dikten skulle framkalla en mental bild av pytt med rödbetor/ketchup och att den röda färgen skulle leda tankarna till blod och hela den biten. Därav mitt val av "maträtt".
Skicka en kommentar