onsdag, november 12

Kalas

Man vill ju att livet ska vara en fest. Och det skulle ju vara kul och så. Men en ännu hellre en förfest! Alla förhoppningar kvar, allt kan hända. Man är på väg upp, sminkar sig, fixar den perfekta spellistan och dricker bubbel. Men just nu känns det som jag är fast på en hyfsat trött efterfest. Ni vet när snubbarna bara vill prata Neil Young, med andra snubbar. Och de sätter på skiva efter skiva och är så wasted att de sätter sig på golvet och pekar på högtalarna. Och ba: det är så vackert. Ja, de tittar på musiken. Och börjar grina.

Och jag ba: John Denver? Ja tack. Take me home country roads. *leaving, on a jet plane*

Inga kommentarer: