Hon föreslår överkast till sängen. Och visst går man med på det. Det gör man, för man vill ju vara tillmötesgående och tänka på "viet". Det går faktiskt inte att leva unkislivet för evigt. Såpass mycket förstår man ju, men man frågar ändå lite försiktigt om det inte blir jobbigt att bädda varje morgon. Det blir det inte, säger hon, det tar en minut att lägga på det. Högst. Så det är klart att man har överkast.
Och det är klart att man bäddar sängen och lägger på det där överkastet varje morgon, eftersom hon har ”bråttom-bråttom” på vardagarna och bara vill ”mysa” och ”ladda batterierna” på helgerna. Det är klart att man gör det.
Det är klart att man bäddar.
onsdag, oktober 15
Bädda och ligga
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Så det är bädda man ska göra för att få ligga? *aha-upplevelse*
Det verkar så, men jag är bara sambo på försök.
Är det värt då? Att bädda alltså?
Så jävla värt!
den man ligger med får bädda.
Nej. Det är alltid jag som bäddar.
Skicka en kommentar