Och knäcke med leverpastej

Lite lunch

Man får passa på att unna sig lite gotte nu när det är prinsessbröllop och så. Inhemska delikatesser: Potatishalvor med Kalles och kalvsylta med rödbetor. Folköl, 3,5. U a gött!

Vi ses där va?

Imorgon gäller det för Victoria och Daniel i Stockholm, men det är i Enköping det smäller. Hammarby Rugby åker i kortege i blomsterklädd landå till Sveriges närmastes stad. Enligt prognosen blir det en hyfsat hård match med växlande molnighet och en hel del solchanser.

Packa en god matsäck med kött och bib samt plasttrumpet och gör en utflykt ni också, vetja! Det brukar bli kul. Avspark klockan tre på Korsängens IP.

Asså

Det är inte så att jag hatar barn/ungar. Verkligen inte. Så länge de är söta och väluppfostrade och inte går omkring med munnen öppen så har jag inget emot dem.

Frenologi

Jag träffade en väninna med barn häromdan. Hon ba: Lille Anton har haft det lite svårt i skolan nu det första året. Och jag ba: Mmm... Alltså, det fattade man ju dag ett. Att ungen inte skulle få det så lätt här i livet. Jag har aldrig sett lille Anton med stängd mun. För visst är det så att utseende och intelligens hänger ihop?

PS ungen heter inte Anton och mamman är ingen väninna

Takt och ton

Jo, det här med ordvitsar är ett komplicerat kapitel. Man gillar ju att tänka på ordens läte och betydelse och så vidare. Leka med språket etc etc. Men problemet är att det egentligen bara är OK när man själv ”vitsar”. Annars upplevs det som outhärdligt. Och handen på hjärtat, visst är det så att man känner ett styng av skam när man uttalar sin fyndighet? Visst?

Därmed vill jag passa på att varna alla medborgare som planerar att besöka Sveriges framsida i sommar.

Sveriges framsida är Göteborg.

Varning, detta inlägg innehåller ordvits

Ni vet, hur det kan vara när magen är i olag och det blir köbildning i tarmen. Förstoppning, alltså. Man känner att ”det” ligger där som en skogaholmslimpa och jäser/gräddas.

Man behöver inte gå in på detaljer. Men när ”det” väl är ute kan det vara på sin plats att göra en baj-five.

Förklaring: high-five är en sorts hälsning

Kung och fosterland

Spektaklet Love 2010, huvudstadens hyllning till prinsessbröllopet är en hyfsat saggigt tillställning med känsla av vattenfestival. Ni vet, dyr öl i plastglas, ”party”-tält och souvenirer. Samt griniga ordningsvakter. Precis vad man hade förväntat sig, inte sant?

Programmet på scen igår? Tony Irvings dansuppvisning och så yrvädret Nanne Grönvall. Om Kungsträdgården var tom? Ja. Alltså, verkligen tom. Man ba: Hallå? *eko* 

 Resten av välden kollar på fotboll och/eller förvärvsarbetar. 

Kvinns man minns

Mitt enklaste ragg? Ja, det skulle väl vara den där damen/donnan som stod med ena benet inne i taxin (obs! ej metafor) och tog min hand och ba: Du följer med mig. Nu. Hon var sådär lite härligt sträng. Så jag ba: *följer*

Det kanske inte var det bästa och mest kvalitativa ragget. Dårå. Men det var hyfsat enkelt! Om man säger.

Hehe. *hehe*

Om svar anhålles och så

Om jag var orolig för att fria? Nej, inte direkt. Visst skulle Optimus Prime ha kunnat sätta sig på tvären och ba: Tack, men nej tack. Bara för sakens skull. För att visa vem som bestämmer och hela den biten. Men sen tjugo minuter senare ba: Vill du bli min man? Och då skulle det inte riktigt vara läge att kaxa tillbaka utan man skulle svälja de beska dropparna och ba: Ja. *suck*

Men jag tänkte efter före och valde en fördelaktig tidpunkt. Hon var mätt och pigg samt glad.

Och dessutom har jag ju följt hennes råd för att få vår kärlek att spira/gro. Ni vet:

• fixa frukost
• köpa god ost
• gulla
• inte vara ”en fitta”

Hymens band och så

Asså, livet leker. Man friar till Optimus Prime och hon ba: Du kan ju glömma att jag tar ditt efternamn.

För visst är det ett ja?

The force

Om livet bjuder på citron kan man blanda en god och fräsch sommardrink. Eller stoppa en klyfta i sin öl. Dårå. Eftersom det var lite tråkigt väder idag stannade jag mellan lakanen tillsammans med en skön madam och hade ”lite sovmorgon”. Vi stötte ihop på allmän plats igår kväll och volymen var kanske lite väl hög. Först trodde jag att hon hette Leia. Så jag försökte löpa linan ut och sa att jag kom från en galax och hette Han Solo. Ni vet, han från Star Wars. Men så visade det sig att hon hette Leila.

Jaja. Det löste sig och allt gick bra. För samtliga inblandade. Om man säger.

Menhursomhelst. Vi väcktes hyfsat tidigt av regnets smatter mot fönstret. Lite känsla av For the Good Times. Och det är en sorglig bit och så. Men man kan ju plocka russinet ut kakan och koncentrera sig på det sköna.

lay your head upon my pillow and hold your warm and tender body next to mine

Så vi fångade dagen inomhus och låg kvar. Det serverades lite frukost på sängen. Och sen drack vi kaffe i köket.

Hehe. *hehe*

Att göra

Men hörni, idag börjar tevefesten. Bollen är rund. Allt kan hända. Och det finns gott om tid att välja vilket lag man ska hålla på. Det kan ju vara ganska befriande att inte behöva hylla Sverige; att kunna följa ett lag som faktiskt har chans att vinna.

Vi ses i soffan!

Fuk dat

You gotta love Lena på ekonomin. Så jävla strong & independent woman. Vi träffade en ”gubbe” på lunchen. Han var väl runt trettio hade bukfetma samt illasittande kostym och trodde att han ägde världen. Ni vet, patriarkatet när det är som värst. Han var allmänt ouppfostrad och körde lilla-gumman-attityden. Men Lena ba: Ojojoj. Du har verkligen dålig andedräkt. Ta ett tuggummi.

Han ba: *tillintetgjord* 

Lena FTW!

Men hur skönt det än var att ha Lena vid sin sida så kan det inte ta bort obehaget från det här inlägget. Så jävla jobbig läsning.

Nej! *ej okej*

Ska det här vara humor? Att kalla en häst för Gustaf eftersom hästkraken ändå kommer att sluta som Gustafskorv. Är det kul? Va?