söndag, december 6

Sorg och saknad


Det är min yngre bror Stefans födelsedag. Jag har sett vår barndom på bild, bläddrat lite i fotoalbumet och försiktigt rört bilderna med fingertopparna. Det är lite som i Blow-up. Hur nära man än går så kommer man inte närmre motivet än fotografiets yta. Det är i minnena som de starkaste bilderna finns.

Nu ska jag göra i ordning en termos med varm choklad och åka till graven för att fira honom. Jag packar tre muggar. En till mig, en till Stefan och en till Optimus Prime.

11 kommentarer:

Hustrun sa...

Ett skepp kommer lastat med dattalöve: <3 <3 <3

Anonym sa...

:C

Go gôbbe från Götet sa...

Jag blir alldeles tagen och sitter här med tårar rullande utför mina kinder.

Detta att mista ett syskon - oavsett i vilken del av livet - är något av det mest sorgliga jag kan tänka mig.

Samtidigt blir jag rörd över att Stefan får en egen mugg idag . . . vackert på något sätt.

Go gôbbe

Petter sa...

Hustrun: Tre hjärtan. Tack, tack och tack.

Anonym: En ledsen "gubbe". Tack.

Go gôbbe från Götet: Han finns inom mig, som börda och glädje.

Miss Baglady sa...

*gråter stilla*

Hälsporren sa...

Åh, vilken fin text. Och jag ryser stilla inombords eftersom sorgen sipprade igenom orden.

Petter sa...

Miss Baglady: Den stilla gråten är den vackraste.

Hälsporren: Jo, visst bär texten på en sorg.

JCMAS sa...

Jag brukar köpa de skivor som släpps som jag vet att min lillebror skulle ha köpt/velat höra och åka och ställa på hans grav. Knäppt, japp. Men det gör jag.

Petter sa...

JCMAS: Sorgen är inte rationell, man får gå på känsla. Känns det rätt så är det förmodligen det.

Petter sa...

JCMAS: Alltså, förlåt mig att jag skriver tips som någon slags livscoach. *spyr lite i munnen och sväljer igen*

JCMAS sa...

Petter: Äh. Du bara bekräftade lite och det var ju vad jag gjorde oxå. Inte behöver du kräkas för det, inte.