Så man går upp vanlig tid, klär på sig och äter frukost. Man sätter sig i soffan med jobbdattan i knät. Man kollar lite morgonteve. Man stänger av.
Man mailar/mejlar.
Man lägger sig i soffan. Man somnar.
Man vaknar.
Man letar efter laddsladden till jobbdattan.
Man ringer och hör sig för angående den där leveransen. Den är på väg.
Man känner hur livet rinner iväg, så man tar itu med nåt.
Man fixar lunch.
Man diskar. Och städar köket.
Leveransen ringer tjugo i två och ba: Nu är vi här. Vi ställer dina grejer här utanför. Kom ut och signera bara.
Man bloggar om det.
4 kommentarer:
ja det är bra - få ut det! agera, bli arg! Nää Pynta, tiga och blogga. Så gör jag också. Blev seriöst av-pissad på en tant som parkerat in mig och fyra ungar. Hon satt hos frissan och såg oss vänta i 48 minuter innan hon flyttade sin bil. och vad gör man ... bloggar om det. Då blev hon säkert bra skraj. Suck.
Låter som DHL!
Hatar leveransbolag. Hur kan de räkna med att man ska kunna sitta hemma en hel dag och vänta för att de kommer "nån gång mellan 10 och 15"? Galet, I tell you!
sanna: Jag fick allt inburet, och de tog med sig emballage. Men jag fick vifta ordentligt med kvittot innan det hände.
Dr Bogus: Ingen nämnd, ingen glömd.
Jojjo: But I know!
Skicka en kommentar