Skyddsfaktor

Det blev några semesterveckor i skärgården i år, ensam i hyrd stuga. Lugn och ro, solvarma klippor och bad, inget tjafs. Precis vad man vill ha ut av en singelsemester. Ladda batterierna för ännu en säsong i saltgruvan (metafor).

Det är ju skönt att få komma bort från allt, utom korsord, deckare och bib. Men det blir ju ett problem som singel när det är dags att smörja in ryggen. Jag frågade en donna som också var på den där ön utan sällskap. Hon låg på sin klippa och jag låg på min, på varsin sida av en vik. Allt som skulle ske var att vi skulle hjälpa varandra.

Hon smorde in min rygg, och jag hennes. Och där trodde jag att det hela skulle sluta. Men sen ville hon vara kompis och snacka, kanske äta middag ihop, och det var ju inte alls vad jag var ute efter.

Nästa dag höll jag mig på behörigt avstånd. På andra sidan ön. Där låg det visserligen några tyskar men dem snäste jag av direkt, tillräckligt hårt för att de skulle undvika mig. De vågade inte ens snegla åt mitt håll.

Ryggen brände jag och nu flagnar den duktigt, men det var det värt.