fredag, februari 8

Bibbi Jansson

Jag hoppas på att nån gång få till den där hitlåten. Ni vet en sån där riktig landsplåga, men med själ. Dårå. Jag plockar ju en hel del på gitarren och har fått till några låtar som är helt OK, om man säger. Men inte den där låten som jag vill att hon ska höra, var hon än är.

Jag antar att hon var min första kärlek. Men det var inget som jag sa till henne. Det var som det var. Vi höll ihop från att vi var sexton, hon och jag. Klädde oss likadant, lyssnade på samma musik och det var vi två mot världen. Vilda och vackra. Men en dag försvann hon. Jag vet inte vart. Jag fick höra det av hennes mamma, av alla människor! Och det verkar som att vad jag än skulle ha sagt till henne, så hade det inte kunnat ändra på något. Hon är borta. Och det är därför jag så gärna vill få till den där låten. Inte för att få henne tillbaka, bara så att hon får höra att jag saknar henne. Lycka till och adieu, söta du.

Inga kommentarer: