Timmar går
Sanden rinner
Dagar blir år
Tiden försvinner
Grånande hår
Döden vinner
Inget består
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
*blogga luncha maila*
Saker och omständigheter ändras. När vi började blogga använde vi en metafor och kallade det här "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det var alltså bloggen som var ventil. Kontoret var tryckkokaren.
Det var då. Nu är kontoret omstrukturerat. Somliga är kvar. Andra har fått gå. Frivilligt eller ofrivilligt. Vi har skingrats för vinden. Som höstlöv, eller nåt annat. Men bloggen ligger kvar på nätet/internet som ett minnesmärke. Eller så.
Alltså, bloggen är inte längre aktiv.
Och, eftersom frågan har dykt upp: ja, vi har skrivit under pseudonym. Hela bunten.
2 kommentarer:
Det var en sorglig dikt tycker jag. Men bilden är rolig.
Det verkar som att det är olika "lager" i förhållandet text/bild etc. Är det gjort så?
Skicka en kommentar