Det är ju lite fest i helgen. Release för nya numret, och så vidare. Lite kulturellt, om man säger. Där passar jag som handen i handsken. Hemmaplan, men ändå inte. Jag skulle tro att jag kör på som jag brukar. På med stora charmen, glimten i ögat och det där leendet som säger att jag gillar dig. Just dig. Det skulle förvåna mig mycket om jag inte fick något på kroken.
fredag, augusti 31
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Verkligen. Förvånande. Kaffebröd/längd. Hahahaaaa...
Vi ses!
Ja, verkligen. Vi ses.
Vaktis, lämna gitarren hemma den här gången. Allvarligt.
Den som lever får se.
Skicka en kommentar